Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Bra förslag från Löfven om unga

"Du som är ungdom ska ha arbete eller utbildning." Så brukar S-ledaren Stefan Löfven säga. Hur snabbt den unge ska sättas i utbildning eller arbete kan variera, men det ska inte röra sig om alltför många månader.

Vem som är ungdom kan också skifta. Vanligen avses de som är 18 till 24 år. Exakt vilka jobb eller utbildningar det rör sig om kan också vara av olika slag.

Den gångna veckan föreslog S rent av en kombination av arbete och utbildning i de traineejobb inom vårdsektorn som föreslogs, som ska sysselsätta fler unga och som fullt utbyggt kostar 2,8 miljarder kr årligen.

I sommartalet som Löfven höll på söndagen var det ytterligare ett par löften som avgavs som gällde unga och utbildning.

I valmanifestet föreslår S att skolplikten ska förlängas till att gälla även gymnasieskolan och att det ska gälla fram till att eleven fyller 18 år. Detta ska träda i kraft från 2018 och kommer att kosta cirka en miljard kr mer, årligen från och med då. Det är främst antalet utbildningsplatser och lärare på dem som kostar.

Förslaget om utvidgad skolplikt är bra. Men om S ändå är inne på detta borde partiet väl ha som mål att genomföra det tidigare än den kommande mandatperiodens sista år. Varför inte från 2017 eller rent av 2016?

Det är ju nu som arbetslösheten bland unga är hög och det är nästan ett krav från de flesta arbetsgivare att den som söker ett jobb ska ha gått gymnasiet. Så behovet av att göra gymnasiet i det närmaste obligatoriskt finns redan.

Om man ska vara kritisk mot förslaget kan man framhålla ett par saker. Det ena är att det kan komma att bli flera som går bara halva gymnasiet, de 1,5 eller två år som är fram till och med den termin man fyller 18 år.

Det andra är att det troligen är de minst studiemotiverade som kommer att omfattas av den utökade skolplikten. De var studietrötta redan i slutet av grundskolan och får inte ökad studiemotivation av att gymnasiet görs obligatoriskt, fram till att de fyllt 18 år.

Löfven och S föreslår också att det ska bli möjligt att ta studielån för att ta körkort. Löfven framhöll gällande detta önskemål från arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv, där det för de flesta jobb är krav att man ska ha körkort.

Samtidigt som det blir vanligare att det är krav på körkort för allt fler yrken har andelen som har körkort i åldern 18 till 24 år minskat, från 75 procent i början av 80-talet till knappt 60 procent nu.

Det är bra att S och Löfven kommer med förslag som förbättrar för de unga. Arbetslösheten bland dem är hög och kostnaden för att ta det viktiga körkortet har ökat de senaste årtiondena med följden att allt förre tar körkort.

Sedan tidigare har S föreslagit en rad saker på olika områden och de kommer att nämnas igen i partiets valmanifest inom kort.

Samtidigt är läget tufft för partiet inför valet om fyra veckor och sex dagar. I Sifos mätning i lördags fick S 30,7 procent. Det är samma som i förra valet.

Att borgarna ligger mer än tio procentenheter under sitt resultat 2010 är en klen tröst. Ihop med Sverigedemokraterna, som fick nio procent i Sifo, skulle borgarna och SD tillsammans få 48 procent. Stödet för de tre rödgröna partierna var bara knappt en procentenhet högre.

Det skulle ha gett de tre rödgröna 176 mandat i riksdagen mot alliansens och Sverigedemokraternas 173. Feministiskt initiativ fick 2,6 procent i Sifo, samma som i Novus mätning någon dag tidigare, och hamnade utanför riksdagen.

Dessa siffror visar att valet blir jämnt. Får inte de tre rödgröna partierna majoritet kan inte en rödgrön politik föras.

Visserligen skulle S och Löfven kunna regera även om de rödgröna inte får majoritet. Men i så fall blir det fråga om en mittenpolitik, till höger om vad S står för. Detta i så fall troligen efter en uppgörelse med Folkpartiet som även Centerpartiet och kanske Kristdemokraterna accepterar.

Den som vill ha en ny regering, ledd av S och Löfven, måste rösta på Löfvens parti. Den exakta politiken som kommer att föras av en S-regering blir delvis en effekt av valutgången och hur det går för de andra partierna.

Och så ska det också vara i en demokrati. Exempelvis så har de gångna fyra årens alliansregering i minoritet inte kunnat föra samma politik som de kunde när de under de föregående fyra åren hade majoritet och Sverigedemokraterna inte var med i riksdagen.