Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Brev till ledarsidan: ”Marie Curie hade bara en labbrock när hon fick Nobelpriset”

Annons

Visst är det stort med de fantastiska upptäckterna som belönas med nobelpris. De mindre än atomerna, de svindlande bortom vår eye-sight, bortom vårt solsystem. (Se Göran Greiders artikel ”Den svindlande nobelveckan”.

När jag växte upp i fattigast bland fattiga-sammanhang (vi åt ”hundbröd” som föräldrarna fick från kenneln på gården de arrenderade) då prenumererade de på Det bästa.. (ur Reader´s Digest…) Och jag kunde läsa de långa reportagen – exempelvis om bergsbestigare som Hillary när han besteg Mount Everest i början av 50-talet, eller utdrag ur boken som Eva Curie skrev om sin mamma Marie Curie..

Där växte min stolthet att bära enkla kläder – som när dottern beskriver hur hon inte visste om hon kunde åka till Stockholm och ta emot priset för upptäckten av radium 1911 eftersom hon mest hade sin labb-rock…

Där växte min stolthet att bära enkla kläder – som när dottern beskriver hur hon inte visste om hon kunde åka till Stockholm och ta emot priset för upptäckten av radium 1911 eftersom hon mest hade sin labb-rock…

Hur stor betydelse sådant haft för ens egen utveckling.

En fråga nu, att jag skrev. Hur kan det vara att det är priset i litteratur som genast får politiska förtecken. Jag har läst både Jacobsböckerna och Styr din plog över de dödas ben av Olga Tokarzcuk från Polen. De är inte särskilt lätta att knyta till nationsstolthet – men starka. Eller Peter Handke och Serbien.

Jag blir starkt bekymrad – och har inte läst honom.

Men det känns starkt problematiskt. Att det både kan uppfattas och vara ett stöd för förtryck, för folkmord, för ”kamp” att behålla makten. Jag vill använda kamp om sådant som är rätt och starkt.

Det är förstås enögt.

Bara så.

Att promenera så att pulsen går upp ökar hjärnans kapacitet och förhindrar åldrande enligt Anders Hansen i Din hjärna. Pulsökning av upprördhet, vrede – kan den göra samma sak?

God promenad längs bygatan!

Anita Olsson

Svar: För det första: Pulsökning på grund av vrede kan nog vara sämre för hälsan, i alla fall om vreden utspelar sig i ensamhet. Jag har läst någon studie för länge sedan om hur blodfetterna ökade hos den upprörda socialbidragstagaren när dennes liv vändes ut och in och pulsen steg. Men vrede tillsammans med andra! Det är bra! Vi är kollektiva varelser.

Det finns ett långt större mått av objektivitet när det gäller de naturvetenskapliga nobelpriserna. Litteraturpriser går knappast att utdela på objektiva grunder. Därför blir de ofta snabbt politiserade.

Bara det faktum att två européer i år fick priset blir ju till ett slags politiskt ställningstagande – väldigt eurocentriskt. Handke är jag av litterära skäl föga förtjust i. Han är helt enkelt tråkig.

Å andra sidan tycker jag nog att det heller inte håller att utesluta vissa pristagare för att de har fel politisk åsikt: När alla till höger och vänster sållats bort, blir det bara medelmåttorna i mittfåran kvar.

Men stjärnorna bryr sig inte om sådana petitesser.

Göran Greider