Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Brev till ledarsidan: Om flugor, spindlar och fjärilar.

Annons

I vårt kombinerade bok- och mangelrum finns många årgångar av Lyrikvännen – vårt husorgan. Efter gårdagens mangelstund föll ögonen på nummer fem från 2018 med temat ”Småkryp i poesin”. Anledningen var säkert att jag för flera månader sedan läste (och sparade) din dikt ”Alla insekters dag”, som jag gillade. I numret som jag bläddrade i skriver bland andra Bengt af Klintberg. Han menar att det var hos 1920-talets finlandssvenska modernister som insekter och småkryp kom in i den svenska lyriken. Harry Martinson, Werner Aspenström, Bo Setterlind och många andra lät sig inspireras. Den i numret återgivna dikten av Barbro Lindgren, där hon beskriver ångesten över att ha dödat en harkrank, är gripande.

Fjärilarna fladdrar förstås också ivrigt omkring i poesin, och spindlar väver enträget sina nät. Myten om spindeln med sitt vävande knyts till kvinnliga och moderliga principer, samtidigt som den hänger ihop med rädsla och skräck. Louise Bourgeois enorma bronsspindel, som är ett äreminne över hennes mamma, finns omnämnd och för konstnären var spindeln symbolen för omsorg.

Själv är jag lite ambivalent inför just de krypen, men det är intressant att både läsa om deras betydelse för lyriken, såväl som om deras mera fysiska företräden. Det lär till exempel finnas 3 miljoner spindlar i ett hektar åkermark.

Det lär till exempel finnas 3 miljoner spindlar i ett hektar åkermark.

Jag vill passa på att tacka för det Lyriska husapoteket. Gladde mig särskilt åt åttonde avsnittet som handlade om Vizma Belsevica. Kan inte säga att jag läst så mycket av henne, men Vizma (och Juris Kronbergs) har suttit vid vårt köksbord för många år sedan, när de besökte Avesta för en kulturkväll. Jag minns Vizma som mycket allvarsam och nästan lite sträng, till skillnad från den upprymde Juris. Glömmer aldrig den kvällen….

Men nu blir det kultur och poesi i en hel vecka i Blekinge. Kulturveckan Nässelfrossan väntar. Där kan en bland annat följa många trådar i Harry Martinsons ordvävar. Sen måste jag naturligtvis besöka hembygdsgården i Jämshög med Harrys omfattande och unika samlingar. Att titta på Ekoxen som finns i en ask är ett måste!

Annakari Berglund

Svar: Ja, DD:s Lyriska husapotek har många tyckt om! Och insekter har nog alltid varit en del av den moderna poesin. Min favorit där är nog Verner Aspenströms lilla dikt om muskelstyrkan som inte alltid vinner:

Hur muskulös den lilla flugan känns

i knutna handen.

Hur den brummar och stångas

som en motorgräsklippare.

Hur vingarna växer och växer

och tvingar handen plana ut sig

till ett flygfält

och flugan, fri men med blessyrer,

startar.

Göran Greider

Annons