Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Brev till ledarsidan: Tillväxt hotar klimatet!

Brev till ledarsidan: Klimatet

Kommentar till Sverre Wides artikel i DD lördag 6/2: Visst är det sant det som du skriver om senfärdigheten att ta hoten mot vår moder Jord på allvar. Alla har vi väl läst om hur vattnet kommer att stiga när all vår industriella aktivitet har värmt upp luften så mycket att Grönlands- och Nordpolsisarna smälter. Skulle vi förstöra klimatet eller den atmosfär som skyddar oss från solstrålarna kanske vi gjort något som aldrig går att reparera igen.

Du skriver att vi ska lyssna på miljörörelsen. Viktigare är att förmå kapitalet och marknaden att sluta driva årlig tillväxt och produktionsökning som nödvändiga självklarheter.

I stycket ovan har jag stulit de två sista meningarna från Gunnar Adler Karlssons bok Lärobok för åttiotalet. Boken kom ut 1976 men de två stulna meningarna gäller även idag. I princip har inget avgörande hänt som minskat riskerna för liv på Jorden på de 45 år som gått sedan denna bok kom ut.

Du, Sverre, skriver att vi ska lyssna på miljörörelsen. Viktigare är att förmå kapitalet och marknaden att sluta driva årlig tillväxt och produktionsökning som nödvändiga självklarheter. Viktigare är att sprida insikten i både styrelserum och i vardagsrum att en årlig tillväxt på 3 procent innebär en fördubbling på 24 år, att en ständig tillväxt alltid leder till helt orimliga nivåer av förbrukning av resurser.

Det hjälper inte att stoppa in ordet hållbart här och där. Det finns inte utrymme för att t ex fördubbla antalet bilar även om de skulle drivas med el. En eldriven bil är på intet sätt miljö- och klimatneutral.

Gunnar Adler Karlssons bok kom ut för 45 år sedan. I Europa och Nordamerika hade då så gott alla allt de behövde för att leva ett gott liv. Tyvärr har de orättvisor som rådde då inte blivit annat än marginellt mindre. Tyvärr har orättvisorna också ökat. Miljörörelsen har i åtminstone 45 år talat om riskerna för allt levande som den nu rådande livsstilen medför.

Om jag inte missminner mig, påpekade Karl-Erik Lagerlöf i slutet av 1970-talet att det inte går att förhandla med miljön. Samma gäller klimatet.

Men i sak är jag helt överens med Sverre Wide.

Annika Rullgård