Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Brukad mark ger färre myggor

Nu ska gamla metoder ge näring till ny forskning i fråga om myggproblemen i södra Dalarna.

I stället för att enbart bekämpa de besvärliga stickmyggorna med det kemiska ämnet Bti, finns nu forskargrupper som arbetar med att se vad bland annat slåtter av strandängar och beten kan betyda. Första resultaten visar en tydlig minskning av mygglarver.

Annons

Det är länsstyrelserna i Dalarna, Gävleborg, Uppsala och Västmanlands län som på uppdrag av regering och människor i de utsatta områdena driver på projekt med att hitta nya lösningar för att komma tillrätta med myggplågan. Nu har de första rapporterna om ny kunskap kring myggproblemet presenterats.
Det handlar om flera studier, men där det i fråga om hur markerna brukas, tydligt framgår att det på hävdade (brukade) marker återfinns betydligt färre mygglarver än på marker som inte sköts på samma sätt eller ligger i träda.

Prov har tagits både under översvämningar i samband med vårflod och sommarregn. Resultaten antyder att hävd torde ha störst effekt på mygglarvsproduktionen efter översvämningar i framför allt näringsrika gräsmarker med mycket tuvor. Det konstaterar Örjan Östman och Åsa Wengström.
De har använt sig av så kallad dippning, vilket innebär att de doppat ner ett kärl på vattenfyllda marker på olika strandområden för att se hur stor förekomsten av mygglarver var. Resultat visar att antalet larver var betydligt färre (71%) på hävdade ytor jämfört med proven från ohävdade referensområden under översvämningarna på våren.
Forskarna betonar dock att det av allt att döma också finns fler orsaker. I gräsmarker med hög näringshalt, mycket tuvor och lågt vattendjup hittades många myggor.

Men det har gjorts fler undersökningar. Bland annat har möjligheterna till att kapa högvattentopparna i Nationalparken Färnebo-fjärdens granskats, liksom en analys av vattenflöden i Dalälven i relation till myggproduktion. Vidare har metoder för att minska mygg i andra länder sammanställts och bedömts. Ytterligare en grupp har gjort en samhällsekonomisk analys av myggproblemets kostnader.
– Våra förhoppningar är att genom en kombination av åtgärder i olika delar av området på sikt ska kunna förbättra den svåra situation som vissa år uppstår kring Nedre Dal-älven, säger Anna-Carin Lundqvist som är huvudprojektledare.
Från Avesta kommun har även i år beviljats pengar för bekämpning med Bti på områden där myggtillgången är stor sommartid. Bekämpningen ska minska antalet larver som kläcks. Från kommunens sida har man dock efterlyst en mer långsiktig lösning på problemet.

Kerstin Eriksson
kerstin.eriksson@daladem.se