Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DD följde med sophämtaren Rolf Bäck på en runda i Lergärdet

Annons

Det är ett stillasittande och monotont arbete. Ändå gillar Rolf Bäck sitt yrke som sophämtare. Dala-Demokraten följde med en dag. Det är en tidig morgon. Lugnet råder på vägarna i bostadsområdet vid Lergärdet i Borlänge. Få personer har vaknat. DD möter Rolf Bäck, en pigg sophämtare, som har varit i gång i flera timmar. I tolv år har han gått upp tidigt för att bege sig till jobbet.

I dag ska han hämta sopkärl från hushållen på Lergärdet, som mest blir det över 1 000 sopkärl om dagen, men det är ett pressat schema.
- Det är fullt upp hela tiden. Det är känsligt om det blir fel, då blir det övertid. Nya sophämtare hinner knappt med, säger han.
Under tiden vi kör runt berättar Rolf om för- och nackdelarna med sitt jobb. En skön sittplats, radio och klimatanläggning hjälper mot de långa timmarna i ensamhet.
- Det bästa är att man sköter sig själv, men visst kan det bli ensamt ibland.
Varann vecka kör Rolf ensam, varann vecka får han sällskap av en arbetskamrat.
Vi stannar till vid våra första sopkärl. Vant styr Rolf sopkärlen med joysticken som finns strax vänster om ratten. Plötsligt är vi färdiga och redo för nästa stopp, fem meter bort. Åter lägger han sin hand på joysticken, styr, trycker och styr igen.
- Det tog ett tag att lära sig det här, säger han.

Blandar inte

Vid varje stopp styr Rolf, genom joysticken, en arm som tar tag i det grå kärlet från sidan, lyfter upp det ovanför oss och tömmer skräpet. Sedan samma procedur med kompostkärlet.
- Vi blandar inte soporna. Ett hål är för komposten och ett är för brännbara sopor.
På Rosengatan stannar Rolf till och hoppar snabbt ur bilen, tar vant fram en stege och klättrar upp på sopbilen. Kvistar och grenar har täppt till hålet för komposten.
- Många kastar ner kvistar i komposttunnan, det gör att det blir stopp och jag måste peta ner det själv. Det skulle underlätta om folk la komposten i papperspåsarna och lämnade grenar och sånt till sopstation, säger han.
Efter sex ton brännbara och fem ton komposterande sopar är arbetspasset slut. Visst är det ett slitsamt jobb och nacken är ständigt vriden åt höger sida.
- Det är skönt att få massage på arbetstid en gång i månaden, säger Rolf innan han kör vidare till nästa sopkärl.

LISA LINDER LINDBERG

Mer läsning

Annons