Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

På Immanuelskolan väljer många IG för att kunna gå om

Annons

I Borlänge klarar fler niondeklassare godkänt i svenska, engelska och matte jämfört med riksgenomsnittet. Men på Immanuelskolan är det fler som inte klarar godkänt jämfört med resten av skolorna.
- Det beror på ett taktiskt val från elevernas sida att få IG för att kunna gå om och höja resten av sina betyg, säger rektor Lena Karlsson.

I Borlänge blev 8 procent av niondeklassarna inte godkända i de behörighetsgivande ämnena. Riksgenomsnittet ligger på 10,9 procent.
På den kristna friskolan Immanuel blev 18 procent inte godkända.
Eftersom det bara var 11 nior i skolan betyder det att två personer saknade betyg.
Lena Karlsson berättar att personerna hade kunnat klara matten men valde att inte göra det för att gå om nian. Hon säger att det är många som gör så.
- De känner att de kan mer än vad deras betyg visar. Om de stannar ett år till och har viljan försöker vi hjälpa dem.

Sällan IV

Hon ser det som någonting positivt att går om eftersom Immanuelskolan sällan skickar några till individuella programmet, IV. De elever som inte klarar betygen har istället gått om sista året.
Till Immanuelskolan kommer många har inte klarat av den kommunala skolan.
Där får de mer individuell hjälp och mindre klasser.
Marianne Nordlöf på barn och skolnämnden har inte hört talas om att elever strategiskt väljer att gå om nian. På de kommunala skolorna får eleverna istället läsa upp betygen på IV.

Sommarskolor

- Det får stå för dem att de gör så. Men det kan vara barn som haft det svårt i den kommunala skolan som söker sig dit.
De kan ha kunskapsluckor och kanske går om därför, säger hon.
Hon menar att det är en överenskommelse mellan barn, föräldrar och skola om hur man vill göra.
Mariann Nordlöf är väldigt nöjd med att Borlänge har fler elever som klarar godkänt än resten av Sverige.
- Det är kul att det går åt rätt håll. Det här är något vi fokuserat på.
En del i arbetet har varit sommarskolorna. Förra året visade det sig att fler hade fått godkänt efter sommaren än vad som syntes i vårstatistiken. Kommunen har också ställt krav på skolorna att de ska hitta de elever som ligger i riskzonen redan på lågstadiet. Då sätter man in åtgärdsplaner.

Invandrarbarn

På Jakobsgårdsskolan och Maserskolan har man många invandrarbarn som kommit sent till Sverige. Det är svårt för dem att klara skolan när de inte kan språket och kanske inte gått i skolan tidigare. Mariann Nordlöf säger att det brukar avspegla sig i statistiken.
- Men jag är glad för att de gått så bra för Jakobsgårdsskolan i år. De har verkligen kämpat. Förra året var rektorn förtvivlad, säger hon.

Eget ansvar

Bäst har det gått för eleverna på Gylle och Domnarvets skola. På Domnarvets skola har de elever som ligger på gränsen får hjälp under elevens val-tid. Två timmar i veckan har de fått extra hjälp.
- Det har betytt mycket. Och lärarna har verkligen gjort ett hästjobb, säger rektor Göran Haglind.
Han säger att deras filosofi hela tiden varit att eleverna ska ta ett eget ansvar sin utbildning. Han menar också att det kan bero på eleverna är en ganska homogen grupp. Han tycker inte att skolan ger godkänt till elever för lätt.
- Det här handlar inte om några snällbetyg. Snarare tvärtom. Vi ställer höga krav på eleverna.
ANNI ALM

Mer läsning

Annons