Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Reaktioner på stan efter beskedet om SSAB:s nedskärningar

/
  • Ingvar Nygren och Bengt Nilsson konstaterar att förr var ett jobb på Domnarvet, Kvarnsveden eller kommunen ett säkert jobb till döddagar. FOTO: JOHNNY FREDBORG

Annons

Ann-Britt Fredriksson har en syster som jobbar på SSAB. Alf Grahn har en arbetskamrat som fick fast jobb på SSAB i somras. Tommy Westlund har en granne vars son fick jobb i våras.
- Man tänker på dem en sådan här dag. Och alla varsel och nedskärningar. De går ju fram som en löpeld...

Det blev många spontana möten och samtal på tisdagen, efter SSAB:s besked om varsel dagen innan. Alla i Borlänge tycks ha någon de känner som kanske drabbas av beskedet.
På Kvarnsvedens IP arbetar Tommy Westlund, Jan Olov Björklund och Alf Grahn i det handelsbolag som tre idrottsföreningar bildat för att sköta driften på bland annat Kvarnsvedens IP.

Kanonsäkert förr

- Förr i tiden var ett jobb på Domnarvet, Kvarnsveden eller kommunen kanonsäkra jobb. Nu vet man snart inte längre, säger Alf Grahn som verksamheter minskas.
- Förut var vi 7-8 stycken här. Nu är vi tre. En av våra grabbar fick fast jobb på SSAB i somras. Jag undrar hur det går nu.
Tommys granne har en son som anställdes på SSAB i våras.
- Han var så glad för att ha få fast jobb. Han köpte en insatslägenhet.
Men deras tankar går också till alla de som kommer att beröras av varslet i sin tur.
- På SSAB sägs 200 upp. Men hur många under entreprenörer kommer inte att beröras. Vi har inte sett slutet än.
Ann-Britt Fredriksson som städade utomhus i Kvarnsvedens Centrum när DD:s reportageteam kom till platsen, vet själv hur det är att bli uppsagd.
- När delar av kommunen skulle bolagiseras i slutet på 90-talet och vi kom över till Borlänge Energi, så sades ju personalen upp. Alla fick visserligen jobb men det var ändå obehagligt. Jag vet hur man känner sig. Man sover inte om nätterna. Man undrar hur det ska bli med huset och så.
Ann-Britt har en syster som jobbar på golvet i bruket - om än i en travers.
- Vi har inte hunnit tala om det här än.

Säker arbetsplats

På parkeringen vid Domnarvets centrum mötte Ingvar Nygren Bengt Nilsson. När de växte upp var bruket en säker arbetsplats.
- Fast far min gjorde allt för att jag inte skulle börja jobba där. Jag la gatsten och jobbade i skogen i stället.
Men även om oron för nära och kära rör många, finns också helt andra problem.
- Här i Domnarvet har jag bott i 28 år . Här trivs jag. Men nu kan vi inte längre lämna in tipset här i Domnarvet. det är inte bra., säger Bengt Nilsson.
KERSTIN ERIKSSON
023-476 93
kerstin.eriksson@daladem.se

Mer läsning

Annons