Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Alice Lindberg växte upp i Lagerlöfsgården

/
  • Alice Lindberg vid ett av sina klätterträd. Hon bor i Eskilstuna sedan 1969 och arbetade som ämneslärare till för tio år sedan då hon sadlade om och blev egen företagare.  FOTO: ANNIKA BJÖRNDOTTER

Annons

Lönnen och eken som hon klättrade i och en liten del av häcken finns kvar. Men det mesta av trädgården är borta. Och Lagerlöfsgården där Selma Lagerlöf bodde revs för 40 år sedan.
- När jag och mina systrar kom hit var Selma redan död men hon fanns kvar på många sätt. Och hennes syster Gerda - min farmor - läste mycket ur Selmas böcker för oss. Min favorit var när hon berättade om vargen som fångades på Mårbacka.

Alice Lindberg vandrar runt i regnet i det som är kvar av trädgården där hon och hennes systrar lekte.
- Titta, här klättrade jag och hängde i knävecken i en gren, berättar hon, och pekar på eken innan hon fortsätter förbi radhusen som byggdes där Lagerlöfsgården stod.
- Och här åkte vi skidor, säger hon och pekar på den smala vägen; det som är kvar av skidbacken.

Bara biblioteket kvar

Kopparbergs kyrka, sockenstugan och huset där Valborg Olander, Selmas väninna, bodde, finns kvar på andra sidan Villavägen. Men av Lagerlöfsgården finns bara biblioteket kvar, uppbyggt i Dalarnas museum.
När det blev diskussion om att riva huset ville Helena Ahlgren, Alice Lindbergs faster som ärvde huset av Selma Lagerlöf, att Alice skulle ta över.
- Men jag läste till biologilärare på Linköpings universitet och var mitt uppe i mina studier. Jag hade ingen chans att klara att renovera och driva huset. Men visst är det synd att det revs.

Föddes i Kina

Alice Lindberg hette Ahlgren och föddes i Kina. Hennes far arbetade åt tullverket och bodde i Kina i 30 år.
När hon och hennes bägge systrar följde med sin far och styvmor till Falun och Lagerlöfsgården för en långsemester blev hon och syskonen och hennes styvmor kvar.
- Det var meningen att vi skulle följa med pappa tillbaka till Kina. Pass och allt var ordnat. Men det var 1948 och Mao Tse Dung och kommunistpartiet hade tagit makten så det var oroligt i landet. Och jag är glad att vi stannade i Sverige.
Alice och hennes systrar lärde sig snabbt svenska.
- Vi skulle inte prata kinesiska tyckte farmor, och barn lär sig ju snabbt.
Det blev så att barnen tydde sig till Gerda Ahlgrens dotter Helena, berättar hon, Selma Lagerlöfs systerdotter och faster till Alice och hennes systrar.
- Hon hade inga egna barn och blev som en mor för oss.
Det var alltid massor med folk på gården, berättar hon.

Många att försörja

Men även om det var ett medelklasshem med fint porslin och vackert dukade bord och det ofta fanns personal som serverade och lagade maten fanns det inte obegränsat med pengar, betonar hon.
- Selma hade många att försörja och hon hade ju också Mårbacka med jordbruket som krävde mycket.
- Vi barn hjälpte till, både att sköta huset och trädgården. Jag minns att det var 124 rutor med innanfönster och glasdörrar i salongen, det ljusaste rummet. Det var jobbigt när vi skulle tvätta allt och ta ur innanfönstren och ställa dem i fönsterboden under sommaren.
Hon gillade att vara ute i naturen och hade ingen tanke på att bli författarinna.

Selma fanns i huset

- I skolan kanske någon lärare hade sådana förväntningar på mig. Men att skriva var inte alls mig grej. Jag hade på sin höjd AB på någon uppsats. Det var biologin jag gillade och satsade på också.
Selma Lagerlöf fanns i huset fast hon var död när Alice och hennes systrar kom hit, berättar hon.
- Det var ju hennes saker, hon hade köpt huset, byggt till och möblerat det. Det stod hennes namn på handdukar och lakan. Jag minns att jag lussade i ett nattlinne som det var broderat SL på.
Alice farmor läste och berättade mycket ur Selmas böcker.
-Farmor Gerda var en otrolig berättare. Min favorit var när hon berättade om varggropen på Mårbacka.
Alice Lindberg berättade om sin uppväxt i Lagerlöfsgården i måndags, ett av programpunkterna i Dalarnas museum under den pågående Selmaveckan.
Hon läste också upp ett brev som Selma Lagerlöf skrev till sin syster och där hon gratulerade henne till förlovningen. Alice Lindberg berättade om rummen i huset till bilder som Örjan Hamrin visade.
- 300 kvinnor från Dalarna samlade in pengar till vävningen, sade hon om bonaden som tog upp 2,5 väggar i Jerusalemrummet.
När Alice Lindberg var ung var hon trött på mahognymöbler och gamla tunga skåp, berättar hon.
- Men i dag är jag glad att jag ärvt Selmas piano och ett jättestort linneskåp och en vacker moraklocka som fanns på Mårbacka när Selma var liten.





KRISTINA VAHLBERG
023-475 61
kristina.vahlberg@daladem.se

Mer läsning

Annons