Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DD följde med på vandring genom stans blodiga historia

Annons

Klockan närmar sig sju på kvällen. Lätta moln. Solen är på väg till sin vila. Ljus går över i mörker. Percis som i stan. Folk handlar mat och åker hem. Parkeringsplatserna töms på bilar. Människorna försvinner. En plastflaska och ett korvpapper ligger kvar. Tystnaden intenfieras. Blir till en suck.

Skuggorna skiftar. Husfasderna mörknar. Kvällssolens bleka ljus lägger sig som en hinna över Stora torget. Klättrar upp för Kristine kyrkas röda tegeltorn. Faller som en sten och studsar mot ett fönster på Stora Kopparbergs kontor.
Först är det inte så mycket folk. Bara Margareta från Falun med sina småländska gäster. De tycker det ska bli spännande, och Margareta vill lära sig mer om Faluns ”undre” värld.
- Man har ju hört så mycket. Ett annorlunda sätt att lära känna stan på, säger hon.
Vännerna från Småland håller med. Men det gör inte Svärdsjöflickorna: Linnea, Olivia, Elin.
- Änglar finns nog, men spöken... Neeej, säger de i korus. Dom finns nog kanske inte. Därför är vi här för att kolla.
Klockan är nu kvart över sju denna afton, och det har nu kommit bra med folk. Alla står lite upptrycka mot Kristine kyrkas vägg, som inför en charterresa, och undrar vad som är på gång.

Mormors förbannelse

Ett tjut hörs. Ekar mellan husväggarna. Det var nog inget? Några pojkar på cyklar pekar mot kyrkogården. Var det inte ett av korsen som rörde på sig? Ser du handen. Flera oförklarliga tjut.
Då sveper en kall vind fram; som om gravarna öppnades. Folk kryper närmare varandra och kyrktornet blir svart. Och från de mörkaste djupen i en brinnande röd dräkt sveper käringen in. Gamla mormor har vaknat och är på ett hiskligt dåligt humör. Hon har en lång svans och grinar med sina ruttna tänder. Hon fräser och spottar, den gamla häxan, och berättar hur det var i gruvans fuktiga innandöme; där mörkret rådde, där skriken kvästes, människor försvann i djupen när himlen störtade ner.
Gamla mormor vaktade gruvan och nåde den som svor eller på något annat sätt bar sig dumt åt. Då kom hon och straffade.

Hatade Dalarna

Linnea, Olivia och Elin ser lite rädda ut när Gamla mormor härjar på. Kanske finns det spöken ändå? Då kommer en kvinna springande från rådhuset. Hon jagas av en knekt. Han hötter med soldatvapnet och skriker: ”Ta fast häxan, hon har stulit mjölk, den konan” Hon ser livrädd ut och ber om hjälp. Men ingen gör något.
Spökvandringen fortsätter så genom stan. På Hälsingtorget kommer en uppretad Gustav Vasa och skriker: ”Fy fan vad jag hatar Dalarna och alla masjävlar”. Vid fontänen blir det räfst och rättarting. Kyrkoherden har gått bakom ryggen på kungen och ska halshuggas: ”I kyrkan bestämmer du, präst. Men i världen är det jag som har makten”, säger kung Gösta.

Verklighet och fantasi

Kulturföreningen Gamla mormor tar med besökaren på en tur som består av Faluns historia, skrönor, skådespeleri, dräkter och spöken. Det är nära och intensivt, där verklighet och fantasi möts på stadens gator och torg. Falun lever via de döda.
Biljetter till spökvandringen köper man endast på turistbyrån. Torsdag, fredag och lördag, denna vecka, finns chansen att få sig en rejäl tankeställare.

MATS LINDSTRÖM

Mer läsning

Annons