Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Studentkåren om att ta bort kårobligatoriet

/
  • - Det handlar om 300 000 till 500 000 personers vardag, säger Joacim Svensson och Jonas Hilelrström om förslaget att ta bort kårobligatoriet.FOTO: STAFFAN BJÖRKLUND

Annons


- Oserist Leijonborg. S kommenterar Jonas Hillerstrm, ordfrande, och Joacim Svensson, vice ordfrande i Hgskolan Dalarnas studentkr, frslaget frn forsknings- och hgskoleministern om att ta bort krobligatoriet.

Studenternas chans att pverka och granska sin utbildning frsmras drastiskt om 80 procent av inkomsterna frsvinner, anser de.
- Visst r det frlegat att tillhra en organisation utan att sjlv kunna vlja. Vi r helt instllda p att ta bort krobligatoriet. Men det mste ske p ett smart stt och Lars Leijonborgs frslag r inte smart, det r oserist, sger Joacim Svensson.
Kravgifterna i Hgskolan Dalarna r i snitt 500 kronor per helrsstudent. Totalt runt 2,5 miljoner kronor om ret. Med utredningens frslag skulle staten g in med 310 kronor per student och r fr att tcka den frlusten.
- En smrtgrns men den skulle vi klara.

Bara 100 kronor

Men Leijonborg gr mycket lngre och freslr att staten bara gr in med 100 kronor per student och r. Och det r helt orealistiskt, menar Svensson och Hillerstrm.
Tack vare inkomsterna kan kren ha arvoderade och anstllda - totalt drygt tta i Falun och Borlnge - och det garanterar att studenterna fr ett inflytande ver sin egen utbildning, betonar Hillerstrm.
- Kren r med i alla nmnder och styrelser.
D krvs det att studenter kan ta en paus frn studierna fr att lgga tid och kraft p att utbildningen ska bli s bra som mjligt, betonar Svensson.
- Det kan handla om allt frn att kursplaner och listor ver litteratur inte stmmer till att lrare inte lmnar in scheman fr prov i tid. Kren gr ocks in vid personliga konflikter.
- Mnga kanske tror att kren frmst arrangerar fester och andra sociala tillstllningar men den delen av verksamheten r helt sjlvfinansierad, sger Hillerstrm.

Kan ni inte marknadsfra er s att ni fr medlemmar ven utan kr-obligatoriet?
- Absolut, men det r oerhrt tidskrvande att lgga resurser p jippon och marknadsfring i stllet fr att se till att behlla kvaliteten p utbildningen.
Lars Leijonborgs frslag p hur krerna ska tcka en del av frlusterna gynnar ocks bara de stora lrostena, menar Hillerstrm.
- Att skattebefria krerna fr fastigheter r ett exempel. Vi ger inga fastigheter. Och vra chanser att f in mycket sponsorpengar r inte heller srskilt stora.
Den 10 mars ska regeringen ha ett frslag klart till riksdagen.

KRISTINA VAHLBERG

023-475 61

kristina.vahlberg@daladem.se

Mer läsning

Annons