Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Brittiskt bolag köper in sig med 40 miljoner kr för öppningsstudier

Annons

Gruvan i Grängesberg kan komma att öppnas igen inom kanske fyra år. När den stängdes 1998 lämnades 70-80 miljoner kända ton malmrikt berg. Grängesbergsgruvan, som fortfarande är markerad i landskapet med sina lavar och syns upp i dagen med Skärningen, står sedan många år vattenfylld.
Nya gruvbolaget som undersöker öppningsmöjligheterna heter Grängesberg Iron Ore Company AB GIOC. Nu meddelas att ett brittiskt bolag köpt in sig. Helst vill man börja pumpa gruvan läns redan i år, om miljöprocessen går fort.

Enligt gårdagens pressmeddelande har nu brittiska gruvfinansieringsbolaget Mikula Mining Limited köpt 67 procent av aktierna i GIOC. Enligt avtalet förbinder sig Mikula att investera 40 miljoner kronor så det nya Grängesbergsbolaget GIOC, i år och nästa år, kan utföra lönsamhetsstudier kring möjligheterna att återuppta gruvdrift i Grängesbergsgruvan och öppna en gruva av järnmalmsfyndigheten Ekströmsberg, utanför Kiruna.

Påstods olönsam

Grängesbergsgruvan var landets näst största producenten av järnmalm efter Kiruna-Malmberget. Gruvan lades ner för att kostnaderna för att ta upp malmen i kombination med sviktande världsmarknadspriser påstods göra det olönsamt i kvartalsekonomier att fortsätta brytningen. Ovanför sista utlastningsnivån 650 meter under jord fanns då 20 miljoner ton malmrikt berg kvar. Mellan 650 och 850 metersnivån ytterligare kända 50-60 miljoner ton. Malmkroppen antas fortsätta ner till åtminstone 1,5 kilometer.

Höjda järnmalmspriser

De senaste årens kraftigt höjda järnmalmspriser och utvecklingen inom gruvteknologin är starkt bidragande orsaker till olika gruv- och prospekteringsföretags intresse att via undersökningstillstånd få till stånd nya eller nygamla gruvor.
Nu till mer än hälften brittiskägda GIOC är dotterbolag till svenska prospekteringsföretaget Roslagen Resources. GIOC har förutom Grängesberg också undersökningstillstånd i Norberg, Klenshyttan (södra fältet av Blötbergsgruvan), Kramsta utanför Järvsö samt Ekströmsberg, Åkosjägge och Ainasjärvi i Norrbotten.

Platskontor

- Avtalet med Mikula innebär att vi drar igång nu. Mikula har redan ett litet platskontor i gamla gruvkontoret och det bygger vi successivt ut, säger John Thoweman i GIOC.
- Vi ska anlita konsulter för total genomgång av dokumentationen som finns om kvarvarande järnmalm i Grängesbergsgruvan och studera utförda diamantborrningar mot lägre djup. Pappersmaterial finns i huvudsak på Länsarkivet i Håksberg.
- För att komma åt att inspektera, utföra egna geologiska kontroller och borra under jord måste gruvan tömmas. Tömningskostnaden är en fråga som ska utredas.

Pumpa läns

- Olika beräkningar talar om tidsåtgång mellan 1-5 år att tömma miljontals kubikmeter vatten som samlats där sedan gruvan stängdes.
- Hur snabbt miljöprocesser och vattendom går, om vilka vattendrag som klarar av att ta emot gruvvattnet, får ligga till grund för beslutet om vi ska försöka komma igång med pumpning i slutet av detta året eller 2009, säger John Thoweman med tillägget att man fortfarande är i uppbyggnadsskede av undersökningar.

Informerat kommun

GIOC har träffat kommunalrådet Maria Pettersson och näringslivschefen Lars-Åke Josefsson och sagt att detta kan vara uppstarten av ny gruvepok. Det skulle kunna innebära hundratals nya jobb i Grängesberg om 4-5 år. Thoweman sade till kommunen att visar det sig möjligt att öppna gruvan så innebär det att man måste ha bygglov till nytt anrikningsverk. Även pelletsverk fördes på tal. GIOC har hastigt tittat på om gamla GP-verket går att använda, men fann där nya hyresgäster och inomhusfotbollsplan i härdhallen. Vid ny gruvdrift behöver malmbangården liksom banan till Oxelösund rustas upp för tung godstrafik.
Hur många miljarder skulle det kosta att återuppta gruvan? Och har ni tänkt på sprickbildningar, hängväggsproblematiken, gentemot Grängesbergs centrum och Spendrups bryggeri?
- Det vore fel av mig i nuläget att spekulera i kostnader.
- Jag känner givetvis till sprickbildningsdiskussionerna som förekom på 80-talet. Av alla studier vi hittills granskat förekommer markrörelser aldrig som delanledning till nedläggningen. Men är det så finns många vägar att gå, vi ser inte detta som något stort problem.

BOO ERICSSON
023-476 34
boo.ericsson@daladem.se

Mer läsning

Annons