Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Grängessonen Söderberg blev biskop

Annons

Många hade samlats i Folkets hus för att höra vår nye biskop Thomas Söderberg tala igår.
Söderberg som är uppvuxen i Grängesberg kom tidigt på att han skulle bli präst. I barndomen skulle han och några kamrater begrava en död fågel. Det var självklart att det var lille Söderberg som skulle förrätta begravningen.
- Efteråt var vi fyra stycken som stod och grät, minns han.

Först ut under årets sommarfrukostar var Ruffa Alving Olin som talade om sin mamma Barbro "Bang" Alving som är en av Sveriges största journalister genom tiderna. Och en bra start på årets sommarfrukostar följdes i går upp med ännu en höjdare. Förste dalabiskopen på 200 år, biskop Thomas Söderberg, berättade om sin uppväxt och släkt i Ludvikatrakten och om sin syn tro, syn på kyrkan och kallelsen att tjäna Gud.

Fyra år i Grängesberg

Söderberg talade om sin skolgång. Det var studentexamen på Högbergsskolan 1968 och innan dess gick Söderberg fyra år på realskolan i Grängesberg.
- Men jag har inte förstått varför vi gick fyra år i Grängesberg, och de i Ludvika bara tre år, säger han.
- Men så blev vi ju så bra också, svarade bibliotekarie Kärstin Van Brüggen som satt i publiken och som gick i klassen över Söderberg.

68-rörelsen

Efter studenten började Söderberg läsa teologi. Men 1968 passerade inte den unge mannen obemärkt förbi. Han berättar att han på 70-talet gjorde sin "politiska värnplikt". Trots att han läste teologi övergav han tanken på att bli präst. I stället ville han stå samhället till tjänst genom politiken.
Men så kom vändningen. Eller kallelsen som Söderberg talar om.

Den inre kallelsen

- Det var något inom mig som drog i mig, förklarar han för DD.
Söderberg kallar det den inre kallelsen. Tillsammans med "den yttre kallelsen" beslutade han sig för att bli präst.
- Den dåvarande biskopen Arne Palmqvist sade till mig: "Nu tycker jag att du ska bli präst".
På den vägen är det, och nu är Söderberg den 66:e biskopen i ordningen.

Heliga rum

Den nye biskopen jämför gemenskapen i kyrkan med föreningslivets. Men i kyrkan finns också rum för människors andlighet. Och där finns också en kultur menar Söderberg, och tänker då inte bara på musik. Kulturen han tänker på är "de heliga rummen" som en kyrka och dess områden utgör.
- Jag har tänkt på Lillkyrkan och hur det känns när de heliga rummen är hotade, säger Söderberg.

Hag-Lasse krävde svar

Apropå Lillkyrkan tog kyrkofullmäktigeledamoten Hag-Lasse Persson nästan Söderberg i öronen när han avtvingade honom ett löfte om att delta när Lillkyrkan invigs den 14 september.
- Det har inte varit helt tydligt att han skulle vara med innan, säger Hag-Lasse efteråt.

Existentiella frågor

Under framträdandet i Folkets hus talades en del om vikten av att tala om existentiella frågor. Viktigt förr, och förmodligen lika viktigt i den snabbt förändrade värld dagens människa lever i. Thomas Söderberg minns hur hans gammelmorföräldrar i Grängesberg tog med honom på heldagsutflykter för att hälsa på släkt i Ludvika.
- De tog sig tid att prata med varandra, det var kanske inte så roligt för ett barn, men i efterhand har jag kommit underfund med att de talade om existentiella frågor. Det handlade om födelse, död, skuld och försoning.

ANDERS BJÖRKLUND

Mer läsning

Annons