Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

- Maj-Britt åkte från fattigdomen till Öddö i Bohuslän

Annons

I sommar åker nästan hundra barn från Ludvika kommun till Öddö-kolonin utanför Bohuslän. Det är en vistelse som förmodligen ger dem minnen för livet.
81-åriga Maj Britt Persson var där både som barn och vuxen.
- Ja herrejävlar, säger hon när hon tittar på bilderna och minns hur det var.

När det är sommar längtar Maj-Britt Persson efter den vackra ön i Bohuslän. Men hon har ont i ett ben och får bli kvar på Smedsvägen i Grängesberg.
- Öddö är mitt liv. Jag längtar dit varje dag när solen skiner, säger hon när jag frågar om hon har något att berätta därifrån.
Som barn var hon där tre gånger. 1935, 1936 och 1938 mellan den 15 juni och 15 augusti. I slutet av 40-talet kom hon tillbaka och jobbade som biträde ett par år. Senaste besöket var 2005.
"Fattigt och jäkligt"
När jag frågar henne varför barn i Grängesberg fick åka till Öddö säger hon:
- Det var fattigt och jäkligt. Det var dålig lön, och allt var dåligt. Ungarna var sjuka i skolan och föräldrarna hade det svårt.
Då kunde det säkert vara skönt att få åka bort över sommaren. Maj-Britt berättar att de som var intresserade av att åka skulle inställa sig i stora aulan på Cassels. Där undersöktes barnen av doktor Sundell.
- Vi stod där och gapade och han tittade i halsen.
- Det var nog de barn som behövde komma i väg och barn till föräldrar som behövde vila sig som fick åka, säger hon.
Maj-Britts pappa hade legat i cancer. Hon tror att det var betydelsefullt för att just hon fick åka.
Bad och lek
Tågresan till Strömstad tog 11 timmar. Maj-Britt berättar att det gick ett specialchartrat tåg till Bohuslän just för Öddö-barnen. Från Grängesbergs Skollovskoloniförening kom 40 barn, men till Öddö åkte också barn från Grangärde Skollovskoloniförening. Grängesbarnen bodde i ett hus där nere. Grangärdebarnen bodde i ett annat hus en bit därifrån.
- Vi lekte och badade där nere, berättar Maj-Britt.
På Grängeskolonin fanns fyra sovsalar med 10 platser var. Det var stora och lilla pojksalen, samt stora och lilla flicksalen
Barnen vägdes in
Förutom att barnen skulle få sol och andas den friska havsluften så låg också mycket av fokuset på att få barnen att gå upp i vikt. Barnen vägdes både vid avfärd och hemkomst.
- Det var noga med att man skulle bli tjock och brun.
Maj-Britt som var mager och blek passades på extra. Hon tvingades äta mycket av viss mat för att gå upp i vikt. Men inget hjälpte. Maj-Britt förblev mager.
- Varje kväll fick jag gå ut i köket och dricka hampfrövälling, säger hon.
Maj-Britt skulle på kvällarna också dricka mjölk från en ko som stod på en äng nedanför huset.
- Och spenvarm mjölk som är så jävla otäckt, ryser Maj-Britt.
Något hon än i dag minns med obehag är hur hon flera gånger i veckan måste äta nyponsoppa med grädde. Det väckte de andra barnens avund, men för Maj-Britt var det ingen positiv erfarenhet. Än i dag hatar hon nyponsoppa.
- Det var tredje gradens barnmisshandel.
Rödspättan under foten
I vuxen ålder när Maj-Britt jobbade som biträde på kolonin låste föreståndarinnan vid ett tillfälle in alla bollar för pojkarna. Bollspelet och springandet gjorde pojkarna magra ansåg hon. Sagoläsning där pojkarna satt stilla var en bättre syssla menade föreståndarinnan. Maj-Britt delade dock inte föreståndarinnans åsikter och såg till att bollarna kom ut igen.
Trots att det finns en del minnen som är mindre trevliga så bär Maj-Britt mestadels med sig positiva bilder från Öddö. Maj-Britt är full av historier om händelser och små upptåg på ön. Som den gången hon badade i havet och plötsligt upptäckte att något rörde sig under foten. Det visade sig vara en rödspätta hon stod på.
- Jag stelnade till och blev så rädd att jag inte tordes lyfta foten. Så kom några stora pojkar springande och tog upp den. Jag fick den till middag.
När barnen skulle hem i augusti sjöng de en ramsa om att de inte skulle komma tillbaka igen. Men Maj-Britt menar att alla hade det bra.
- Jag trivdes så jag kunde koka över, säger hon.
ANDERS BJÖRKLUND

Mer läsning

Annons