Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sommarutställning om Gustaf och Nanna

Annons

Efter midsommar öppnar Mentalvårdsmuseet för allmänheten. Där visas en utställning om två skötare, Gustaf Snygg och Nanna. Två personer som berättar var sin historia.

Gustaf Snygg var far till politikern Birgit Hjalmarsson och kom att engagera sig politiskt. Han blev den förste riksdagsmannen från Säter när han klev in i första kammaren 13 april 1950. Han kom att sitta där i tio år innan han avled i juli 1960.
Nanna, eller Johanna Lundstén, som hon egentligen hette ,kom från Skåne och arbetade först på St Lars hospital i Lund innan hon kom till Säter 1912 och gick elevkursen. Som syster kallades hon Nanna och hennes liv blev ett liv i arbete och i sinnessjukvårdens tjänst.
På den tiden var det långa arbetsdagar, lite fritid och låg lön men även sammanhållning, kaffekalas och glatt umgänge med sköterskor och skötare på hospitalet.
Nanna engagerade sig fackligt och var med om att bilda första lokalavdelningen i Säter 1912. Efter ett anonymt hot i ett brev ansökte hon om utträde men avdelningens styrelse godtog inte detta utan fördömde anonyma skrivelser och angrepp.
1917 utsågs hon till delegat till förbundets kongress i Stockholm. Det blev ett avbrott i arbetet på hospitalet.
Samtidigt träffade hon Henning på hospitalet och de inleder ett förhållande. Hon blir gravid men inget äktenskap följer och 1919 föder hon en son. Möjligheter att ta hand om honom är obefintliga och han växer upp hos en moster.
Det var otillåtet att bli gravid och få barn, men Nanna fick ändå behålla arbetet. En anledning var troligen att hon var omtyckt och kompetent.
1922 blev hon befordrad till översköterska med mer ansvar och högre lön. Hon arbetar inte längre inom den fackliga avdelningen.
1925 kom en lag "Behörighetslagen" som gav kvinnor rätt till högre statliga tjänster, dock inte till präster eller inom det militära. Lagen var viktig och gjorde det möjligt för statsanställda kvinnor att ha kvar sin tjänst och även bilda familj. Traditionen att kvinnor i vården skulle vara ogifta var stark.
1943 tilldelas hon silvermedalj av 8:e storleken för "Nit och redlighet i Rikets tjänst".

Fackligt arbete

Gustaf Snygg var född i Småland och kom till Säters hospital 1918 när det var krig och nödår. Under den tiden härjade även "Spanska sjukan" på sjukhuset.
1919 gick Snygg med i den fackliga organisationen på hospitalet. Han kom under åren att kämpa hårt för att personalen skulle få det bättre. Det gällde lediga dagar, kvällstjänstgöring, mat, lön, anställningsvillkor, utbildning och arbetstidsförkortning.
I förbundets tidning Humanitet finns Gustaf Snygg med på många bilder, där han under närmare 40 år oavbrutet arbetade med de här frågorna.
27 år gammal tar han plats i Säters stadsfullmäktige 1923 och han ägnade stor kraft åt samhällets utveckling. En sådan fråga var bostadsfrågan för det var brist på tjänstebostäder. För gifta fanns bostadshus. Sjukhuspersonal kom att få bygga egnahem vid Burhagen efter beslut i kommunen.
1947 lade Gustaf Snygg och Karl Andersson in en motion att bygga hyreslägenheter. Den bifölls och året efter började husen byggas och stiftelsen Säterhem bildades.
1935 välja Snygg in i landstingsfullmäktige där han också var mycket aktiv. Riksdagsman blev han 1950 och deltog i flera utredningar som gällde sjukvården och sinnessjukvården i landet som sakkunnig.
Han avled sista juli 1960. Resan genom folkhemmets Sverige innebar en lång rad förändringar till det bättre för många. Gustaf Snygg medverkade i allra högsta grad.

ROLAND ENGVALL

Mer läsning

Annons