Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vårt kulturarv ska visas upp

Annons

Herrgården bär sina tre hundra år med stolthet. Fasaderna med sina spröjsade fönster, de speciella säteritaken på herrgård och flyglar, trappor i gjutjärn och murverksgrunden. Till det yttre har miljön bevarats som om tiden i det närmaste stått stilla.
Inomhus är det omvänt. Här finns spår av dem som vistats i herrgården. Mer eller mindre har ingreppen våldfört sig på byggnaden. Det är långt ifrån en museimiljö att visa upp, men ändå visas herrgården som ett av statens "hemliga rum" till helgen för allmänheten.

För tre hundra år sedan var Malingsbo herrgård ett stolt och luxuöst bygge. Då var den nyuppförda herrgården det synbara beviset på att järnbruket genererade rikedom. Ståndsmässigt och med dåtidens mått storvulet.
Den bilden har kunnat bevaras också till idag. Till det yttre andas byggnaden anor.
Det är resultatet av kulturmiljövård som gäller hela den gamla bevarade kärnan av byggnader i Malingsbo. Genom att herrgården blivit kulturminnesförklarat hålls det yttre i gott skick. Byggnaderna underhålls så de inte förfaller eller förändras. Utomhus tillåts inte den minsta förändring.

Skola och läger

Den inre miljön har inte ansetts vara lika viktig. Inomhus har verksamheten fått bestämma spelreglerna. Skogsmästarskola och konfirmandläger.
- Det är husets "årsringar", säger Bengt Skoglund som är statens fastighetsförvaltare.
Årsringarna sticker i ögonen. Det ligger nära till hands att tänka att de "hemliga rummen" i Malingsbo inte riktigt tål att visas upp. En murad öppen spis som skulle kunna hittas i en villa från 1980-talet har ersatt en kakelugn vid skorstensstocken. I de olika rummen trängs våningssängar efter ett antal somrars konfirmationsläger.
På väggarna finns pynt som hängts upp för att göra det hemtrevligt under lägerveckorna. Bakom alla "årsringar" döljer sig de ursprungliga snickerierna.

Byggnadens liv

Även kakelugnarna i rummen är vad Skoglund kallar årsringar och inte ursprungliga. Även om man vill se dem som genuina genom sin ålder. De gustavianska kakelugnarna ersatte på mitten av 1700-talet vedslukande öppna eldstäder. Så är det beskrivet av Statens fastighetsverk.
Nu finns det idéer på att vårda byggnaderna också inomhus. Kanske för att göra dem värda att visas upp.
- Till hösten ska ett vårdprogram vara färdigt, säger Bengt Skoglund. Det är ett förslag till hur byggnaderna skall renoveras. Hur omfattande den renoveringen ska bli blir en fråga för Riksantikvarien.
Det är inte helt säkert att den öppna spisen ska renoveras bort. Kanske är det en årsring som ska behållas.
- Man har blivit mycket försiktigare med sådana här återställningar numer, säger Skoglund. Det som sker med en byggnad genom åren är en del av byggnadens liv.


CHRISTER NYMAN
0240-712 22
christer.nyman@daladem.se




Mer läsning

Annons