Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De äldre - en dold tillgång

/
  • Tankesmedjan 60 plus bildades med insikten om att äldres kompetens kunde utnyttjas betydligt mer än vad som görs i dag. Och för att kunna det måste den negativa synen på äldre arbetskraft brytas.

Annons

Den demografiska utvecklingen de närmaste decennierna medför att färre måste försörja fler. Det beror bland annat på att antalet barn som föds inte ökar i samma takt som medellivslängden och att den faktiska pensionsåldern inte utvecklas i samma takt som medellivslängden.

Ett sätt att mildra denna problematik är att underlätta för äldre att fortsätta att jobba. Sysselsättningsgraden för personer mellan 65 och 74 år är visserligen hög i Sverige, men ännu högre i Norge och Schweiz, och har stigit påtagligt det senaste decenniet. Ungefär var sjätte person mellan 65 och 74 år har nu sysselsättning i Sverige, i genomsnitt halvtid. Men lika många till skulle vilja jobba om de blev efterfrågade, enligt olika undersökningar. Det betyder att ytterligare ca 180 000 erfarna personer skulle vilja komma ut i jobb i genomsnitt på halvtid, dvs. ca 90 000 heltidsarbetande. Även för ännu äldre personer finns en potential för ökat arbetskraftsdeltagande.

Den nuvarande generationen av äldre är fysiologiskt och kognitivt sett mera högpresterande än tidigare generationer. Många kan gå tämligen direkt in på viktiga arbetsuppgifter i samhället utan att behöva en lång utbildning och introduktion. De skulle också i vissa fall kunna bidra till att motverka flaskhalsar på arbetsmarknaden och därmed underlätta för arbetslösa att få jobb. Erfarenheter och kompetens som man fått under ett helt yrkesliv kan också överföras till yngre generationer. Äldre personer har också goda förutsättningar att kunna hjälpa nyanlända flyktingar och andra invandrargrupper att komma in i det svenska samhället och i yrkeslivet.

Samhällsekonomiskt betyder ett sysselsättningstillskott på 90 000 heltidsarbetande en ökad tillväxt med nära 40 mdkr, varav ca 10-15 mdkr (beroende på bl.a. storleken på jobbskatteavdraget) skulle bli ökade skatteintäkter för stat och kommun.

En vanlig föreställning är att äldre tar jobben från yngre som då blir arbetslösa. Det är en vaneföreställning, som bygger på det felaktiga antagandet att antalet jobb är konstant. Så är givetvis inte fallet, utan ett tillskott av arbetskraft skapar ökad ekonomisk tillväxt och gynnar hela ekonomin.

Flera studier pekar på att det finns en negativ syn på äldre och deras arbetsförmåga och att diskriminering av äldre förekommer från arbetsgivarnas sida. Synen på äldres förmåga att fortsätta att arbeta är förmodligen mera negativ i Sverige än i många andra länder. Sverige var också det sista landet i EU att 2009 införa en lag som förbjuder diskriminering av äldre på arbetsmarknaden.

Diskriminering av äldre på arbetsplatserna sker inte alltid explicit. Beslut att gå i tidig pension är starkt samvarierande med bemötandet från arbetskamraterna. Känner man sig önskad på arbetsplatsen stannar man gärna.

Den här negativa synen har historiska rötter. Som ett exempel kan man peka på den form av förtidspensionering som fanns på 1980-talet i form av s.k. 58,3 årspensioneringar. Den byggde på en uppgörelse mellan parterna på arbetsmarknaden och innebar att man frångick turordningsreglerna och sa upp äldre personer vid driftsinskränkningar. De hänvisades till arbetslöshetsförsäkringen och förtidspension av arbetsmarknadsskäl för sin försörjning fram till 65- årsdagen och betraktade sig själva som pensionärer redan vid 58,3 års ålder. Det var en märklig uppgörelse som förutsatte att samhället ställde upp med finansieringen och att de äldre saknade arbetsförmåga. Ytterligare ett stort antal uppgörelser har under årens lopp träffats mellan fack och arbetsgivare om i vissa fall mycket dyra utköp av äldre personer, såväl inom den privata som den offentliga sektorn. Ett uppmärksammat fall var den då nybildade Riksrevisionens kostsamma utköp av mycket välutbildade chefer och handläggare för tolv år sedan.

Synen på äldre speglas också i riksdagen. Mindre än 3 procent av ledamöterna är 65 år eller äldre. Det kan relateras till att de äldre (65-84 år) utgör över 20 procent av befolkningen mellan 18 och 84 år (11 procent om man väljer gruppen 65-74 år). I regeringen är andelen äldre 4 procent. Liknande låga är andelarna i flertalet beslutande politiska organ på regional och lokal nivå. Paradoxalt nog är det dock i hög grad de äldre som svarar för basarbetet i många politiska partier.

Ett annat uttryck för synen på äldre är regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 att införa en särskild löneskatt för personer över 65 år och därmed minska incitamenten för äldre att få jobb. Det kan också tolkas som ett uttryck för en tro på arbetsdelning och att yngre personer lättare skulle få jobb. Det behövs en arbetslinje även för äldre.

För ett par år sedan bildades vårt nätverk, som består av ett knappt trettiotal personer som tidigare haft ledande befattningar inom näringsliv och offentlig sektor. Vi har alla fortfarande uppdrag av olika slag, men upplever att vår erfarenhet och kompetens skulle kunna utnyttjas betydligt mera. Vi vill också delta i samhällsdebatten och lyfta fram problematiken med den negativa synen på äldre arbetskraft.

Denna syn behöver brytas. En rad insatser krävs bl.a.

• Informationen om de äldres förbättrade fysiologiska och kognitiva förmåga behöver spridas.

• Parterna på arbetsmarknaden bör se över olika avtal som försvårar för äldre att fortsätta att jobba.

• Regeringen bör utforma ekonomiska incitament som underlättar och inte försvårar för seniorer att fortsatt vara aktiva på arbetsmarknaden.

• Kompetens -och erfarenhetsöverföring från äldre till yngre bör underlättas och stimuleras genom t.ex. utökade mentorsprogram.

• Ett särskilt program bör utarbetas, där äldre personer kan medverka i integrationsprocessen av flyktingar och andra invandrargrupper.

• De politiska partierna bör i sina nomineringar beakta behovet av en åldersfördelning som bättre speglar befolkningens ålders-

sammansättning.

Styrelsen för Tankesmedjan 60 plus

Dan Brändström, ordförande, professor, f.d. dir. för Riksbankens Jubileumsfond, Gunnar Bennstam, tidigare olika internationella chefsroller, ABB, Åke Dahlberg, f.d. chef för Riksdagens revisorers kansli, Leif Larsson, professor em. f.d. rektor för Högskolan i Skövde, Ulla Lundquist, f.d. vd för Svenska Bankföreningen, Gunnar Sahlin, f.d. riksbibliotekarie, Elisabeth Sundin, professor em., forskningsledare Helix, Linköpings universitet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons