Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

De får framtidskompetens

Alltför få vill bygga vägar, broar, arenor eller järnvägar. Redan fattas yrkeskunniga och framtiden för den som väljer att satsa på att bli maskinförare, laga och underhålla järnvägsräls eller bygga park- och trädgårdsanläggningar ser ljus ut. Hushagsgymnasiet vill locka fler till utbildningarna. Därför inbjöds elever från Dalarna och Uppland på måndagen.

Annons


Första året på gymnasieskolornas bygg- och anläggningsprogram är gemensamt för alla inriktningar. Inför andra året ska eleverna välja bana. Det är där de flesta satsar på ett annat spår än järnvägens, väljer en annan väg än anläggningsbranschens.
Efter måndagens introduktion hoppas rektor Bo Floresjö och Trafikverkets Dan Gustafsson på en ändring. Dagen kom till genom ett hugskott, förklarar de.
– Vi hade känt behovet att få in ungdomar på anläggningsutbildningarna.
Strax före jul satt Gustafsson tillsammans med kollegan Anne-Marie Snäll på trafikverket. Tillsammans fick de idén om en inspirationsdag.
På måndagen kunde de samla 110 elever från skolor runtom i Dalarna och från Uppland för att informera och visa utbildningarnas bredd. Till sin hjälp hade de förutom lärare och övrig personal de verkliga experterna på området – elever från årskurs 2 och 3 på skolan.

Innan sportlovet ska förstaårseleverna välja bana och det är tufft för 16-åringar att veta vad de vill, förklarar Mats Bolinder, lärare på anläggningsprogrammet. Han finns med de veckor som elever från första året på Borlänge-gymnasierna tillbringar i introduktionen på programmet och hans uppgift är förstås att motivera dem att välja ”rätt”. På måndagen vände man sig till skolorna utanför kommunen.
Hushagsgymnasiet utbildar varje år 8 – 10 bantekniker och 10 – 15 till anläggningssidan.
– Det blir runt 25 per år, av de 220 varje år som kommer ut från byggprogrammet, säger rektor.
Dan Gustafsson konstaterar att när det blir dags att välja inriktning efter första året är det ofta målar- eller muraryrket som lockar. Ändå är det inom anläggningsbranschen jobben finns.

Varje år behövs runt 150 nya medarbetare i hela landet och Borlänge har som en av endast tre gymnasieskolor i landet utbildningarna.
– Och vi är de enda som utbildar till järnvägssidan i regionen, förklarar Bo Floresjö.
Malin Sares och Erika Danielsson går sista året. Båda hoppade av teoretiska linjer på gymnasiet och har inte ångrat sitt val. Snart kan de kalla sig rallare. De har gott hopp om att få jobb i ett yrke de provat på under långa praktikperioder.
Malin var senast i Långsele och Ånge, medan Erika tillbringat mesta tiden i Norrköping.
Därute demonstrerar deras kamrater den praktiska sidan av utbildningen – det svetsas och slipas, maskinförarna visar kör- och grävskicklighet, liksom beredskapen att handskas med motorsåg. Byggsektor och infrastrukturområdet saknar nyutbildad kompetens inom anläggning på alla nivåer, från lärlingar till forskare.

Lena Relte