Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Asfaltbanor hotar natur och historia på Lugnet

Trots omfattande protester går bygget av asfaltbanorna i Lugnets naturreservat vidare. Schaktningen görs bredare och djupare än vad som framgick i kommunens ansökan. Därmed hotas naturvärden och historiska lämningar som inte har undersökts.

Söndag den 7 juni 2020 tog jag en cykeltur för att se hur arbetet går vidare med de fem meter breda asfaltgatorna som ska dras fram genom de känsligaste delarna av naturreservatet.

Öster om Stora Hälla ligger stora jordhögar uppvräkta längs den breda ytan med grov sten och grus som ska bli grund för den kommande asfalteringen. Här finns troligen en gammal gårdstomt, antydd på kartor från 1700-talet. Den har inte undersökts av arkeologer inför bygget och någon schaktövervakning har inte heller skett under arbetet.

Vilka andra fynd kan dölja sig i schaktmassorna eller under de nylagda lagren av grov sten?

Men privatpersoner har hittat mängder av keramikskärvor i de schaktmassor som nu grävts upp. En del av fynden ser mycket ålderdomliga ut.

Lördagens regn hade tvättat fram fler flisor i jordhögarna. När jag lyfte på en av de röda klumparna visade det sig att jag höll i en liten nätt kvinnofigur i lergods! Figuren var huvudlös, men den föreställde en kvinna, klädd i en fint återgiven klänning av ålderdomligt snitt.

Figuren är bara ett av många fynd som nu har räddats ur schakthögarna. Experter som sett foton av figuren betecknar den som ett mycket ovanligt och spännande fynd, som kan vara från 1600-talet. Vilka andra fynd kan dölja sig i schaktmassorna eller under de nylagda lagren av grov sten?

Den huvudlösa figuren är en passande symbol för ett projekt som spårat ur. Med vällovliga syften, att funktionshindrade ska kunna ta sig ut i naturen och ungdomar ska kunna åka rullskidor säkrare, skövlas nu känslig natur och en del av världsarvet Faluns historia.

Den sträckning som valts för asfaltbanan är klart olämplig, med tanke på att naturreservatet bland annat har inrättats med syftet att bevara Lugnets ålderdomliga odlingslandskap.

Ett argument för valet av sträckningen är att den följer det gamla elljusspårets redan hårdgjorda yta. Men när arbetet nu framskrider syns det att det blir helt andra dimensioner på den nya anläggningen. Schakten för asfaltbanan går både bredare och djupare än det gamla grusspåret. Därmed skövlas både vacker natur och historiska lämningar.

Enligt lag ska eventuella fornlämningar undersökas innan ett bygge genomförs. Exploatören är skyldig att bekosta de arkeologiska undersökningarna. Varför har det inte skett här?

Falu kommun och Lufab har fått ett tillstånd med villkor som de inte verkar följa i alla delar. De gräver djupare och bredare. Stenläggning inkräktar på synliga fornlämningar. Banan blir dessutom bitvis högre än de omgivande terrängen. Vad gör länsstyrelsen åt detta?

Än finns tid att ompröva delar av projektet. Hitta en alternativ sträckning genom mindre skyddsvärd skogsmark för resten av banan. Gör arkeologiska undersökningar och rädda vad som räddas kan av Lugnets månghundraåriga historia. Den börjar långt före skid-VM 1954.

Göran Fält

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips