Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Avloppsperspektiv räddar inte världen

Annons

Den här sommaren har texterna om avloppsrening avlöst varandra. Ett genomgående mönster är att branschens folk, näringsliv och myndigheter, har ett mycket snävt perspektiv som är på kollissionskurs med ett hållbart samhälle.

Sluta tänk i enkelriktade flöden med avloppssystem och reningsverk!

Med rader av argument om att rädda grundvatten, vattendrag och sjöar från övergödning, försvarar de ett system som redan från början var feltänkt – avloppssystemet med reningsverk.

Det här systemet är inte något självändamål, det kom till när allt fler människor flyttade in till städer och köksavfall, kiss och bajs blev ett avfall istället för att gå tillbaka till odlingsmarken som näring. Trots en hel del forskning har man lyckats dåligt med att föra tillbaka näringen från reningsverk till åkerjordar utan att samtidigt sprida kadmium och andra gifter som kan hamna i våra livsmedel.

Näringens kretslopp är en stor fråga om vi ska klara mänsklighetens försörjning med mat. Men ett sådant kretslopp kolliderar med vår världshandel med livsmedel - Sverige importerar minst hälften av alla livsmedel, därtill djurfoder och konstgödning från andra länder och världsdelar. Mycket av näringsinnehållet finns kvar i livsmedlesindustrins, storkökens och hushållens matavfall och urinen och bajset från människor och djur. Men hur ta vara på näringen? Exportera kompost till Brasilien och Sydafrika? Både praktiskt och ekonomiskt skulle globala kretslopp av näring vara orimliga. Istället läcker näringen på olika sätt ut i luftrum och vattendrag och bidrar till exempelvis övergödning och algblomning i Östersjön. Sluta tänk i enkelriktade flöden med avloppssystem och reningsverk!

Ett dagsaktuellt exempel är Avesta som planerar nya bostäder på åkermark

Den andra sidan av saken – vi ska ha tillräckligt med mat för att klara oss. 840 miljoner människor svälter och 40 000 barn dör dagligen av brist på föda, men alla skulle kunna äta sig mätta om livsmedlen fördelades rättvist. Istället misshushållar vi med mark. God odlingsmark försvinner när det byggs vägar, bostäder och annat där vi borde ha produktion för att klara vår egen livsmedelsförsörjning. Ett dagsaktuellt exempel är Avesta som planerar nya bostäder på åkermark. Globalt odlas biobränsle till bilar och annat än livsmedel på stora ytor. Det är mer lönsamt.

Vi behöver utveckla odlingsmetoder där användning av maskiner begränsas

Ytterligare en pusselbit i krisbilden utgörs av de industriella jordbruksmetoderna. Tunga jordbruksmaskiner i kombination med konstgödning och liten eller ingen tillförsel av organiskt material gör jorden kompakt, med allt mindre av organiskt liv. På sikt blir den oanvändbar som odlingsmark.

Vi behöver utveckla odlingsmetoder där användning av maskiner begränsas. Här finns flera utvecklingområden – fleråriga grödor som kräver ingen eller begränsad maskinbearbetning och odlingsmetoder där marken har flera olika funktioner på en och samma yta. Skogsträdgårdsodlingar kan ha växter i flera nivåer och skogsmark kan utnyttjas för djurhållning. Hittills har vi inte sett några stora satsningar på ett sådant alternativt jordbruk.

Kretslopp av näring skulle gå lätt att ordna i liten skala där inte centrala avloppssystem är utbyggda. Tekniken är enkel men de flesta av landets kommuner stretar emot. Då missar man inte bara en rad svenska ​miljökvalitetsmål utan också flera av FN:s globala hållbarhetsmål (framför allt nr 3, 6, 12, 14 och 15).

Börja i den lilla skalan där det är billigt och enkelt! Dags att vakna och börja arbeta för miljö- och hållbarhetsmål – och få en planet också kommande generationer kan leva på.

Bernt Lindberg

Omställning Falun, miljöjournalist sedan 70-talet

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips
Annons