Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Barnens rösträtt måste debatteras

Barn utgör idag en viktig del av Sveriges befolkning men står likväl utan rösträtt. Många vuxna skulle förmodligen tycka att frågan om rösträtt är helt absurd, omogen och befängd. Samma reaktion och motiv mötte kvinnorna på 1800-talet när de vunnit sin rösträtt. Idag ses de som självklara deltagare - och så borde det vara även för de unga.

Rösträtt för barnen låter befängt för skeptikern som menar på att det innebär praktiska svårigheter att genomföra en sänkning av rösträtten. Men vad är problemet och på vilka grunder kan vi utesluta de unga och vilka konsekvenser innebär detta för samhället i stort?

Kan man argumentera för ett större ansvar för sina handlingar vid straff, så går det att argumentera även för ansvar för sin politiska rösträtt

Vilka principer styr undantaget, det vill säga de som exkluderas från att rösta? Det är frågor som många forskare samt barnläkarförbundet ägnar tid åt. Sedan 1980-talet har flera röster höjts för att utvidga rösträtten för unga i synnerhet i de kommunala valen. Ett sätt att sänka rösträtten är att knyta åldersstrecket till skolplikten, som upphör vid 16 års ålder eller straffmyndigheten som inträder vid 15 års ålder. Kan man argumentera för ett större ansvar för sina handlingar vid straff, så går det att argumentera även för ansvar för sin politiska rösträtt.

Att sänka åldersgränsen vid röstning är eftersträvansvärt eftersom det ger medborgarna möjligheter att besluta i frågor som rör dem själva. Vi skulle få ett högt medborgerligt deltagande vid röstning, som är positivt för demokratin. Alltså genom inflytande, tillit och ansvar, kan våra barn formas till ansvarstagande samhällsmedborgare och rösträtten kan ha inverkan på samhällsutvecklingen. Därför är det viktigt att åldersstrecket ifrågasätts så att fler trådar nystas ut genom djuplodande diskussioner om vad som utgör en kompetent medborgare och på vilka grunder vi kan, eller inte kan, utesluta en politiskt intresserad femtonårig som måste vänta några år för att kunna utöva sin rösträtt.

Alltså, en bärande princip i demokratin är att ansvar ska följas av rätt att påverka. Demokratin behöver nytänkande och sänkning av rösträtten kan få fart i diskussionerna i skolan och vid köksborden. Med sänkning av rösträtten kan vi få ett varmare samhälle och ett större inflytande för barn och unga över sin egen framtid.

Katarina Gustavsson

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips