Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt/ Biologisk mångfald: Inte bara fauna och flora som är hotat

Annons

Vi är nu enligt många inne i en tidsålder som kallas Antropocen. Människan har med sitt sätt att leva samt sin användning av bland annat fossila och övriga bränslen, skaffat sig en roll som påverkar och kan avgöra vår egen och andra livsformers fortsatta existens.

Många är mycket uppmärksamma på dels växthuseffekten, det vill säga den höjda halten av växthusgaser i atmosfären och vilka klimatrisker det medför, samt också på att riskerna för att biodiversiteten i flora och fauna minskar av denna och andra orsaker.

Jag har reflekterat över att inte bara fauna och flora är hotade, utan även fungan, svamprötterna i till exempel skogsmark

Klimatförändringar och växthuseffekt har ju länge setts som det kanske största hotet mot människan och andra livsformers överlevnad, och fossila bränslen har varit en stor orsak till ökad halt av växthusgaser i atmosfären.

Dock anser många att det kan finnas andra risker som måste uppmärksammas. Skogar runt om i världen huggs ner för att bli bland annat jordbruksmark eller trädplantage.

Enligt forskare kan ökat bruk av mark för matodling eller tillverkning av biobränsle vara negativt för vilda djur och växter. Både klimatförändringar och förlust av biodiversitet är ett globalt hot.

Jag har reflekterat över att inte bara fauna och flora är hotade, utan även fungan, svamprötterna i till exempel skogsmark. Om man tittar på de Europeiska skogarna så innehåller skogsmarken mer än dubbelt så mycket kol som i den levande biomassan, det vill säga träden och växterna ovan jord.

Min fråga är hur mycket av kolet som finns i fungan, det vill säga mykkorizan eller svamprötterna, och hur mycket av detta som försvinner när skogar kalhuggs? Och hur lång tid det tar för fungan, mykkorizan att återbildas efter avverkning/kalhygge? Det kan vara enorma mängder.

Jag anser att samtidigt som vi försöker utveckla renare former av energi, samt om möjligt effektivisera och dra ner på energianvändningen i syfte att minska ökningen av växthusgaser i atmosfären, bör vi börja samarbeta med naturen, träden, skogarna och även svamparna.

Om vi undviker rovdrift, ökar det hyggesfria skogsbruket, utvecklar balanserade sätt att skaffa oss energi (utan storskalig användning av biobränsle), inför kretsloppstankar både i det stora och det lilla, samt när och där det är möjligt begränsar vårt uttag av diverse olika naturresurser, så har vi större chanser att hjälpa oss själva och barnen in i framtiden.

Nödvändigt i den förändring som måste ske är ett annat tänkesätt och praktik. Ett praktiskt sätt våra politiker kunde hjälpa till på, vore att införa ”Avgift och Utdelning”, ungefär som i Kanada, med ökande avgifter på alla bränslen som släpper ut växthusgaser, och utdelning till befolkningen av alla pengarna.

I lika delar, förutom i glesbygd, där man bör få mer, för att hela Sverige ska leva.

Solveig Samuelsen Klimatsvaret CCL - Sverige

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips