Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Ersätt expertinstitut med expertgrupper

Vår tid karakteriseras av stora framsteg sedan den industriella revolutionen på 1800-talet, genom ökad kunskap genom forskning och dess praktiska tillämpning med revolutionerande utveckling inom teknologi och biomedicin.

Den nuvarande covid-19-pandemin medför betydande förändringar i våra samhällen med lockdowns, stängda gränser, arbetslöshet och stora påfrestningar på sjukvård och ekonomi, men samtidigt en starkt ökad vetenskaplig aktivitet och ökad internationell samverkan för att lösa problem.

Allmänhet, politiker och beslutsfattare måste ha kompetens för att i framtiden fatta rationella beslut. Därför är det väsentligt att uppmärksamma de mätmetoder som används

I en post covid värld kommer kraven på åtgärder och förändringar för att undvika katastrofer som nya pandemier, global uppvärmning och antibiotikaresistens vara stora. Allmänhet, politiker och beslutsfattare måste ha kompetens för att i framtiden fatta rationella beslut. Därför är det väsentligt att uppmärksamma de mätmetoder som används.

Mätandets dilemma

Ett dilemma är mätning, särskilt tydligt inom samhällsdebatten fokuserad på välfärd, trygghet och värderingar. Massmedia och sociala media ägnar dessa områden stort intresse. Forskare söker beskriva både problematik, opinionsläge och lösningar med skalkonstruktioner. För allmänheten handlar det om tilltro till preciseringen och reduceringen. I denna process backar massmedia upp vissa forskare och skalor som utan att granskas utifrån anses stå för sanningar. Vetenskap övergår i auktoritetstro. Vi förstår att samhällsföreträdare idag anser att det som inte går att mäta inte finns. Vi vill göra allmänheten uppmärksam på att som man mäter får man svar.

Värderingsmätande

Förskjutningar inom samhälle och individ medför växande intresse för värderingar och värdegrunder beroende av: en fjärde teknisk revolution, internationalisering, befolkningsomflyttningar, global uppvärmning, skifte i stormaktsbalans samt tillkomst av sociala media som helt förändrat mediesituationen.

Mätningsmättnad

Alltsedan franska revolutionen har en höger vänsterskala varit tongivande. Med ökande komplexitet har man uppmärksammat behovet av exakta och innehållsinriktade skalor. En sådan gjordes av politikern David Nolan. Mätinstrumentet utformades till en romb med polerna liberal-konservativ respektive libertariansk auktoritär. En utveckling av den är Gal-Tan-skalan: en grön, alternativ och libertariansk ställs mot en traditionell, auktoritär och nationell. Den är särskilt populär hos SOM-institutet och massmedia.

Granskning

GAL-TAN-skalan verkar accepteras i den allmänna debatten. Endast ett fåtal kritiska röster hörs. Ett problem som därmed förbises i debatterna är att den saknar en mätdimension för att väga in utvecklingen inom teknologi och biomedicin. Det betyder att SOM-institutet underskattar denna dimension i samhällsutveckling och politik. Exempel är politikers oförmåga att utvärdera ny teknik när det gäller utveckling av spårbundna trafiksystem eller uppnå enighet för att komma till rätta med klimatproblemen. Konkret visar sig detta avseende den senaste tekniska utvecklingen inom vätgas och magnettåg. Därmed blockeras möjliga framsteg både beträffande ökad produktion och levnadsstandard.

Det är teknologin i samarbete med politik och lagar, som kommer att befrämja en positiv utveckling med undvikande av de olika faror som hotar mänskligheten

AI, digitalisering, robotteknik, genteknik, och biomedicinens olika grenar är områden som bör vägas in i mätsystem som gör anspråk på vetenskaplig grund. Det är teknologin i samarbete med politik och lagar, som kommer att befrämja en positiv utveckling med undvikande av de olika faror som hotar mänskligheten. I annat fall kommer auktoritära krafter att utnyttja och missbruka vår teknologiska utveckling genom sociala medier och digital övervakning.

Slutsats

Politiker verkar oförmögna att kritisk granska forskarpresentationer som använder mätskalor. Massmedia sprider okritiskt dessa resultat utan att göra en självständig analys av sambandet mätskala-resultat. Forskargrupperingar som SOM-institutet och andra borde kritisk granska GAL-TAN och andra skalor för att söka konstruera mer heltäckande eller komplementära skalor.

Bjud in expertgrupper med sakkunskap från olika områden och med vitt skilda perspektiv. Välfärden och tryggheten kräver detta.

Gudmund Bergqvist

docent i pediatrik, KI, biträdande professor, Strömstad akademi

Carl E. Olivestam

docent i didaktik, GU, professor i utbildningsvetenskap, Strömstad akademi

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips