Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Folkomrösta om FN:s kärnvapenkonvention

Den 22 januari träder FN:s konvention om kärnvapenförbud i kraft och blir då bindande för alla länder som ratificerat den. Sverige spelade en aktiv roll i framtagandet av konventionen och var 2017 ett av de 122 länder som i FN ställde sig bakom denna.

Men sedan hände något märkligt: vår rödgröna regering vågade inte skriva under den konvention som den själv varit med om att förhandla fram. Österrike och Irland, i likhet med Sverige militärt alliansfria, har däremot skrivit under och ratificerat denna viktiga nedrustningskonvention.

Sverige var under det kalla kriget pådrivande i arbetet för icke-spridning av nukleär kapacitet och för kärnvapennedrustning. Alva Myrdal tilldelades Nobels fredspris för detta arbete och tillsammans med namn som Inga Thorson, Maj-Britt Theorin och Olof Palme spelade hon en inte obetydlig roll för att det kalla kriget förblev just kallt. Somliga generalers idéer om att ”begränsade” insatser av kärnvapen inte borde uteslutas fick aldrig fotfäste i den politiska sfären.

Nära åtta av tio väljare (78 procent) vill att Sverige ställer sig bakom FN:s konvention om kärnvapenförbud. Detta enligt en opinionsundersökning som Palmecentret lät Sifo genomföra i december 2019. Folk och folkvalda går olyckligtvis här i svår otakt. Den överväldigande väljarmajoritet som vill att Sverige ratificerar kärnvapenkonventionen ”representeras” av riksdagsledamöter vars majoritet motsätter sig detta.

Under senare år har Sverige närmat sig Nato, utan tillbörlig offentlig debatt. Vår regering har därtill ingått omfattande bilaterala försvarssamarbeten med USA och detta samtidigt som Trump-administrationen frånträtt centrala nedrustningsavtal. I en tid då kärnvapenmakterna håller på att utveckla en ny generation kärnvapen, skräddarsydda för att kunna komplettera konventionella stridskrafter, så avregleras stora delar av den avtalsstruktur som tidigare bromsade såväl utveckling som utplacering av nya kärnvapen.

Att Sverige har skrivit under ett värdlandsavtal med Nato, vars doktrin ytterst vilar på kärnvapenavskräckning, försvårar naturligtvis traditionella svenska nedrustningssträvanden. Men försvårar är inte synonymt med omöjliggör. Nu är det upp till bevis för alla de ledande politiker från olika partier som dyrt och heligt lovade att ratificeringen av värdlandsavtalet 2016 inte skulle inskränka vårt utrikespolitiska handlingsutrymme.

Kärnvapennedrustning och att bromsa den globala uppvärmningen utgör vårt sekels ödesfrågor. Om den representativa demokratin inte förmår vara representativ i den sortens frågor urlakas tilltron till folkstyret. Folkomröstning kan erbjuda en utväg ur sådana dilemman. Senast detta instrument kom till användning i Sverige var 2003 då väljarna i en folkomröstning fick avgöra om vårt land skulle gå med i valutaunionen EMU och euron införas som vår valuta. 56 procent av väljarna sa nej till detta, medan 74 procent av riksdagsledamöterna förespråkade eurons införande i vårt land.

Varför inte låta väljarna i en folkomröstning avgöra om Sverige ska ansluta sig till FN:s kärnvapenkonvention? Det skulle kunna erbjuda regeringen en utväg ur Natolobbyisternas järngrepp. Och visa att i Sverige väger alltjämt i avgörande frågor väljarnas vilja tyngre än resurserna hos starka särintressen.

Valter Mutt

f d riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson för Miljöpartiet, idag medlem av Vänsterpartiet

Håkan Sundberg

f d säkerhetspolitisk rådgivare åt Miljöpartiet och seniorkonsult inom Public Affairs

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips