Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Fred på jorden kräver fred med jorden

För 75 år sedan, i november 1945, inleddes Nürnbergrättegångarna. De högst ansvariga för krigsförbrytelser som begicks under andra världskriget ställdes inför rätta för brott mot mänskligheten och mot freden.

Konventionen om folkmord (genocide) antogs av FN först 1948, men inom Nürnbergrättegångarna ställdes individer för första gången till ansvar för att ha mördat den egna befolkningen. Förintelsen var ett så uppenbart brott att det blev nödvändigt för det internationella samfundet att åsidosätta den suveräna statens rätt till egen lagstiftning. Det dröjde till 1990-talet, efter händelserna i forna Jugoslavien och Rwanda, innan världen samlade sig för att inrätta en permanent institution för internationell rätt. Internationella brottsmålsdomstolen (ICC) är idag instans för de brott som är så allvarliga att det internationella samfundet inte kan stå overksamt om stater underlåter att ta ansvar för dem.

Idag vaknar vi upp till omfattningen av den ekologiska krisen. I forskningsrapport efter forskningsrapport beskrivs noga konsekvenserna av klimatförändringar, utrotning av arter och andra passerade planetära gränser, till synes utan effekt på vårt kollektiva beteende. Hur kan det komma sig att vi fortsätter att erodera de livsuppehållande systemen, trots att vi är fullt informerade om det?

Vi känner till att planeten har gränser, men vi har inga sätt att begränsa aptiten hos ett samhällssystem som bygger på tillväxt

Ett svar på den frågan är att vi inte har verktygen för att reglera destruktiva verksamheter. Vi känner till att planeten har gränser, men vi har inga sätt att begränsa aptiten hos ett samhällssystem som bygger på tillväxt. Det har snart gått ett halvt sekel sedan Olof Palme år 1972 bjöd in till den första internationella miljökonferensen, den så kallade Stockholmskonferensen, där han använde begreppet ecocide. Sedan dess har globaliseringen inneburit att ekonomin blivit allt mer gränslös. Och sedan dess har populationerna av vilda djur minskat med två tredjedelar (enligt WWF:s Living Planet Report).

Då Romstadgan, det dokument som reglerar ICC, förhandlades under 90-talet var faktiskt miljöförstöring med på agendan, men det ströks. Under det senaste året har förslaget att göra ekocid, storskalig miljöförstöring, till ett internationellt brott uppmärksammats stort, med bland andra påven Fransciskus, Belgiens regering och Frankrikes president Macron som förespråkare. I Sverige har LO och Palmecentret påpekat behovet av ekocid som brott inom Romstadgan. Förslaget innebär att det blir möjligt att utkräva ansvar för verksamheter som förstör miljön, i ett tydligt, långsiktigt regelverk med sanktioner för de högst ansvariga individerna.

I dagarna presenterar organisationen Stop Ecocide International en panel av internationell juridisk expertis med uppdraget att föreslå en definition av ekocid. Panelen leds av Philippe Sands, domare och folkrättsexpert som dokumenterat ursprunget till begreppen folkmord och brott mot mänskligheten.

Under andra världskriget begicks systematiska brott mot människor. Idag begås systematiskt illdåd mot naturen. Och eftersom mänskligheten är en del av naturen så påverkar det oss direkt: att upprätthålla mänskliga rättigheter utan de levande system som ger oss mat, vatten och tak över huvudet är en omöjlighet.

Sveriges regering har nyligen ansökt hos FN om att vara värd för nästa FN-konferens om hållbar utveckling, Stockholm +50, år 2022.

Ekocid som internationellt brott borde vara överst på agendan där. Fred på jorden kräver fred med jorden.

Pella Thiel

Ordförande End Ecocide Sweden, sakkunnig UN Harmony with Nature Programme

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips