Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Inte ett år till av utvisningar

Annons

Den 24 november 2015 slängdes dörren igen i ansiktet på tusentals barn och unga som flytt till Sverige det året. De visste det inte då, men allt eftersom visade det sig, att undantaget som lovats ensamkommande barn och unga i den snävare asyllagstiftningen som kom på plats 2016 - var ihåligt.

Åldersbedömningar baserade på tveksamma metoder och i några tusen fall okulärbesiktningar under pressade förhållanden förvandlade många till exakt 18 år och utvisningsbara.

Andra ungdomar växer upp med ett utvisningsbeslut hängande över sig, som kommer att verkställas när de fyller 18 år.

Ungdomar som varit på flykt sedan barndomen eller tidiga tonåren förväntas inkomma med dokumentation över att familjemedlemmar dödats. Bevisbördan läggs på den unge medan den ansvariga myndigheten inte gör något för att efterforska vilket mottagande som finns i landet man vill utvisa till. De unga har samma asylskäl som när de kom till Sverige 2015. Det som hänt är att lagen har ändrats. Lagen om tillfälliga begränsningar i möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige utfärdades dessutom i juni 2016 men gällde retroaktivt från 24 november 2015 vilket är anmärkningsvärt i sig.

Nu är det november 2019 och vi har facit på hur lagändringen har slagit mot de som var lovade att inte drabbas. Dyrt, dumt, destruktivt och i vissa fall dödligt. Självmordsfrekvensen bland de unga är oproportionerligt stor. Några hundra utvisningar har verkställts, de flesta som utvisats ger sig iväg på en ny flykt inom kort. Hoten de flytt från finns kvar och det finns ingen möjlighet att stanna. Något tusental ungdomar har valt att ge sig ut på flykt i Europa. Den kritiserade gymnasielagstiftningen har skickat in ytterligare unga och deras lärare i en byråkratisk labyrint där ingen riktigt vet vad som gäller för att passera nålsögat för permanent uppehållstillstånd. Många andra bara väntar i limbo. Inte bara ungdomar utan extraföräldrar, partners, församlingsmedlemmar, gode män, vänner och idrottsledare.

Politikerna som skulle kunna påverka situationen tycks också vänta. På vad är svårt att förstå. En plats i förvar i väntan på utvisning kostar mer än 3000 kronor per dygn. Där kan personer hållas i upp till ett år. Miljarder i bistånd betalas ut till det korrupta styret i Afghanistan för ett återtagandeavtal som möjliggör tvångsutvisningar. Någon god ekonomisk kalkyl rör det sig inte om. Det mänskliga lidandet är svårt att beräkna.

Den 24 november 2019 samlas vi över hela Sverige och Dalarna för att säga ”inte ett år till”. Just nu befinner sig 70 miljoner i världen på flykt. Det sista Sverige behöver göra är att skapa fler flyktingar.

Sonja Viklund

Eva Sundqvist

Anna Calderon

Lisen Vogt

Britt-Inger Olsson

Kajsa Nyhlén-Hansson

Helena Fransson, Eva Svensson

Samtliga ideellt engagerade i Mora

Emma Rydén, Bygden bryr sig, Svärdsjö,

Åsa Härstedt, Flyktinggruppen i Falun,

Agneta Romin, ideellt engagerad i Falun,

Linn Amneby Svensson, ideellt engagerad i Gagnef

Fredrik Svensson, ideellt engagerad i Gagnef

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips