Den 11 mars 2011 drabbades Japan av den kraftigaste jordbävning man hittills uppmätt. En enorm flodvåg skapades och svepte in längs Japans östkust. En halv miljon människor tvingades lämna allt och fly, och närmare 16 000 människor dog. Många av de som evakuerades kommer aldrig att kunna återvända.

Stora vågor vräkte in över staden Fukushima, cirka 23 mil norr om Tokyo. Skyddsmurarna kring kärnkraftverket i staden, ett av världens största, räckte inte till. Tre av verkets sex block, som var i drift, snabbstoppades. Säkerhetssystemen blev strömlösa och det slutade med härdsmältor i alla tre reaktorerna. Stora utsläpp av radioaktivitet skedde i luften, på marken och i havet. Det är nu tio år sedan.
Enligt nya prognoser kommer saneringen ta upp till 60 år och kosta 7 000 miljarder kronor. Men det kräver också nya tekniska lösningar som ännu inte existerar
Än idag arbetar tusentals personer dagligen med saneringsarbetet. Enligt nya prognoser kommer saneringen ta upp till 60 år och kosta 7 000 miljarder kronor. Men det kräver också nya tekniska lösningar som ännu inte existerar.
Minst 14 miljoner kubikmeter kontaminerad jord ska saneras. Grundvatten har pumpats upp för att radioaktiva ämnen inte skall tränga ut i havet. Över en miljon kubikmeter vatten skall saneras innan det kan släppas ut igen. Enligt reaktorernas ägare Tepco, finns det snart ingen mark kvar att uppföra nya tankar på och sommaren 2022 är det definitivt fullt. Sedan går det inte att lagra mer vatten.
Det är viktigt att vi inte glömmer Fukushima, inte minst för alla de som drabbades, men också för att försöka undvika nya katastrofer. Kärnkraft är i grunden farligt trots alla säkerhetssystem som successivt lagts till.
Efter Harrisburg blev det standard med haverifilter för att minska risken för utsläpp vid en härdsmälta. (Vilket ändå inte hjälpt vid senare olyckor).
Efter Tjernobyl genomfördes i Sverige ett omfattande arbete för att stärka den nationella strålskydds-beredskapen.
Efter Fukushimaolyckan beslutade Strålsäkerhetsmyndigheten att alla svenska reaktorer måste ha oberoende härdkylsystem efter 2020. En kostnad på 500-700 miljoner kronor per reaktor.
Med nya krav på säkerhetssystem och riskhantering blir kostnaderna för driften av kärnkraftverk allt högre och lönsamheten lägre
Med nya krav på säkerhetssystem och riskhantering blir kostnaderna för driften av kärnkraftverk allt högre och lönsamheten lägre. Samtidigt som riskerna för olyckor hela tiden ökar med kraftverkens stigande ålder.
Det finns all anledning att påskynda Sveriges sentida avveckling av kärnkraften. Redan efter kärnkraftsomröstningen 1980 beslutade riksdagen att kärnkraften skulle avvecklas senast 2010. Årtalet baserades på att kärnkraftverkens livslängd bedömdes till 25 år, och att den sista reaktorn planerades starta 1985.
Idag, tio år efter Fukushima, har sex av Sveriges tolv reaktorer stängts. Trots detta producerar nu de förnybara energikällorna mer el och är både billigare och fördelaktigare. Kärnkraften är dyr, farlig och onödig. Idag finns ingen anledning att förlänga kärnkraftsepoken!
Måna Wibron
ordförande FMKK-Sundsvall, kontakt Kvinnor för fred, Sundsvall
Lena Dahlin Klaar
vice ordförande FMKK-Sundsvall
Ulrika Hådén
kassör FMKK-Sundsvall, kontakt Kvinnor för fred, Sundsvall
Runa Forsman
sekreterare FMKK-Sundsvall
Ulf Gustafsson
ledamot FMKK-Sundsvall
Linnea Henriksson
revisor FMKK-Sundsvall
Stefan Aronsson
revisor FMKK-Sundsvall
Gertie Gagner
medlem i Fmkk-Sundsvall och Kvinnor för fred
Hjördis Johansson
valberedare FMKK-Sundsvall, kontakt Kvinnor för fred, Sundsvall
Berth Henriksson
valberedare FMKK-Sundsvall
Annika De Mello
medlem i Fmkk-Sundsvall
Birgitta Krona
medlem i FMKK-Sundsvall
Eva Goes
medlem i FMKK-Sundsvall
Sameer Lafta
ordf. Sundsvall FN Förening & Västernorrland FN Distrikt
Elisabet Finné
Medlem i SLMK (Svenska läkare mot kärnvapen) och Svenska Freds.
Jan Erik Lindblom
Västernorrlands intressegrupp för Svenska Freds och en kärnvapenfri värld!