Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Läge för en förändrad samhällsorganisation?

Pandemin har uppmärksammat brister i beredskap och samordning mellan olika verkställare. Många av dessa brister har har tidigare uppmärksammats i både debatt och utredningar, som ibland medfört smärre justeringar, men som i huvudsak kvarstår.

I den politiska och allmänna debatten föreligger en rad krav på åtgärder, dels för att kunna möta framtida kriser mer effektivt, men också för att bättra effektiviteten i samhällets agerande i utbildning, vård, kommunikation, miljövård med mera.

Förberedelser för en sådan översyn borde påbörjas snarast, då omfattningen och olika samband kräver både översiktliga och specifika överväganden som påverkar varandra.

En genomgående kritik är brist på samverkan. En sådan gäller inte minst den tekniska - läs gärna digitala - utvecklingen, där kompatibiliteten är viktig för utbyte av information och för utvärdering av viktig information.

På detta område skulle sannolikt stora besparingar kunna göras i samverkan genom att använda data som berör fler system utanför den egna organisationen.

En trend i debatten har varit att skapa större enheter för att nå stordriftsfördelar och exempelvis erbjuda glesbygd bättre service. Efter den stora kommunsammanläggningen på 70-talet har ett fåtal förändringar skett och en regionsammanläggning lagts på is. Större enheter eller förstatligande skrämmer också med tung byråkrati och sämre lokal insyn.

Även om vissa områdesanpassningar kan diskuteras, torde en mer genomtänkt samverkan och delegering/avknoppning kombinerat med systemanpassad information kunna ge fördelar för uppföljning av resultat och jämförelser. Primära lokala data kan då användas av fler intressenter utan ökad byråkratisk uppgiftslämning.

De glesbygdsproblem som diskuteras är av en annan karaktär, men en mer allmän tillgång till datanäten ökar möjligheten att ge dessa en bättre service. I det avseendet är vi bara i början av en utveckling, där tillgång av för gemene man mer lätthanterliga datasystem och där servicesystem anpassade för dessa skulle vara en del av lösningen, speciellt i en tid när ökat boende på "landsbygden" ses som en trend.

Om man vill underlätta utbyte av data och erfarenheter krävs dels en övergripande ledning

Om man vill underlätta utbyte av data och erfarenheter krävs dels en övergripande ledning, som kontinuerligt följer upp arbetet från olika områden för att fånga upp olika förslag som påverkar fler områden och som kan hindra samverkan men också fånga upp och sprida nya idéer. Det ställer krav på en projektorganisation som innefattar både generalister och specialister på olika nivåer, men också praktiker från fältet, så att problem "underifrån" beaktas.

En fråga som hör samman med detta är också ledningsfunktionen i främst kommunala och regionala organisationen.

Sverige har omfattande politisk representation i styrelser och nämnder, mer än många andra länder. Det kan ses som en demokratisk markering, men å andra sidan har intresset för engagemang i politiska partier avtagit och ofta finns svårigheter att hitta personer som vill representera. Det kan bero på den arbetsbörda det oftast innebär, men också tveksamhet att delta i viktiga beslut, som kräver insyn och där underlagen består av komplicerade dokument ofta på fack- och konsultspråk.

Detta är en grundlagsfråga, men en mer genomgripande översyn av vår samhällsorganisation borde innefatta även detta som funnits mycket länge utan i nuvarande form. Den är av betydelse för effektiviteten i beslutsfattandet. Det bör även innefatta hur delegations-förfarandet till olika nivåer utnyttjas och eventuellt skapa ökad motivation för både förtroendevalda och anställda.

Helge Eriksson

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips