Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Politiker - börja följa Agenda 2030!

Enskilda människor har visat hur det är möjligt att ta ett stort ansvar och visa solidaritet i krissituationer. Men utan politiker och myndigheter är det nästan omöjligt att åstadkomma de stora förändringar som är nödvändiga.

Under två decennier har beslutsfattarna nonchalerat de svenska miljömålen i regionala och lokala beslut. Men var börja när vi måste ner till mindre än en fjärdedel av snittsvenskens resursanvändning?

Vi människor har utvecklats som en del av livet på jorden och är helt beroende av det. Samhället är effektivt när det gäller att ta ut enskilda naturresurser ur åker, skog och sjö men det saknas en helhetssyn på ekosystemen, det är timmer, massaved, vete och potatis samtidigt som vi utrotar många arter som funnits i hundratusentals år.

Naturmiljöer är viktiga också för att växtlighet binder luftens koldioxid och därför ska vi försöka skapa så mycket grönska som möjligt, parker och trädplanteringar. Grönskan bidrar till ett behagligare lokalklimat med jämnare luftfuktighet och mindre blåst och luftföroreningar. Naturen är satt på undantag också som njutningsmedel och som resurs för både fysisk och psykisk hälsa. Vi behöver kravlös och vacker natur att vistas i på gångavstånd från bostaden – för att ta in barr- och blomdofter, koltrastens sång och solljus som silar ner genom lövverket, för barn en miljö där de får använda sin egen fantasi. Det här kräver en planering där sådana värden kan behöva gå före tätortens expansion med bostäder.

Och så det självklara. När vi bara producerar hälften av våra livsmedel i landet blir det ofelbart en kris i matförsörjningen om importen skärs av. Jordbruksmark är en ändlig resurs som det kan ta tusen år att återbilda. Men kommuner asfalterar den gärna, bygger villaområden och godsterminaler. Enkelt och billigt. Restriktioner finns i plan- och bygglagen men vem bryr sig? Odlingsmark måste värnas redan innan vi har hungersnöd.

En andra central fråga är människosynen. Efter andra världskrigets massakrer blev en slutsats att vi måste planera samhällen där vi kan känna samhörighet och solidaritet, arbeta tillsammans, utveckla nya tankar och att hjälpas åt i motgångar. Liknande planeringsmodeller måste vi hittat tillbaka till.

Runt om i världen har harmoniska lokalsamhällen slagits i spillror när den storskaliga marknaden trängt in. En lösning är lokala samhällen och lokal produktion där människor kan må bra. Hälften av alla sjukskrivningar i Sverige beror på psykisk ohälsa. Bland annat därför måste vi tillbaka till meningsfulla sociala sammanhang.

Då måste samhället återuppta en social bostadspolitik. Sluta bygga kategoriområden med småhusområden för sig, flerbostadshus för sig, arbetsplatsområden och service för sig. De ger segregation, olika grupper lever för sig utan att behöva träffa oliktänkande. För ett livskraftigt samhälle är de sociala nätverken viktiga – föreningslivet, studiecirklarna, träffar på fik och samlingslokaler. Också något kommunerna kan ge förutsättningar för.

Ett lokalsamhälle där vi på gångavstånd kan återfinna det mesta av kommersiell och offentlig service, arbetsplatser, bostäder, fritidsaktiviteter, kommunikationer och natur är bekvämt. Men satsning på lokalsamhället är inte bara en bekvämlighetsfråga, det är resurssnålt och mycket mer oberoende av omvärlden och motståndskraftigt mot kriser.

Tunga investeringsfrågor måste vara långsiktiga. Har man en gång byggt kommunikationsstråk, bostäder och fabriker flyttar man dem inte på kanske hundra år. Därför är den politiska inriktningen på samhällsbyggandet så viktig inför framtiden. Dagens satsning på centrum ger utarmning av periferin. Skolor, vårdinrättningar och ungdomsgårdar läggs ner i landsorten liksom apotek, banker och arbetsförmedling. Den politiken är ingen naturlag.

I decennier har det kommit myndighetsråd om att kommunerna måste planera för mer hälsosamma tätortsmiljöer, med minskad biltrafik. Men i Dalarna sparar politikerna in på kollektivtrafiken och satsningar för gående och cyklister. Att vistas i buller och luftföroreningar från biltrafik i tätorter och längs landsvägar är både ohälsosamt och otrivsamt plus att man utestänger barn och andra grupper. Många tar bilen för att det känns tryggare.

Världens ledare har antagit en handlingsplan för arbete med hållbara städer som Sverige antagit nationellt. Ett mål är tillgängliga stadsmiljöer som erbjuder alla människor en attraktiv, grön, hälsosam och trygg livsmiljö. Närhet ska göra det enkelt att leva sitt vardagsliv och alla invånare ska kunna ta sig fram med kollektivtrafik till överkomligt pris, gång och cykel. Städer ska utvecklas för att motverka ökade sociala klyftor och klimatförändringar. Många av de övriga målen i Agenda 2030 täcker det jag skriver om i den här texten. Det är bara att lägga in i kommunens arbete.

Ovanstående är några exempel på vad politiker och myndigheter kan göra. Nya lagar och regler tar tid men våra folkvalda och myndigheter i kommuner och regioner måste omedelbart börja följa de FN-konventioner medlemsstaterna åtagit sig att följa och den nationella implementeringen av FN:s regler. Citat ur regeringens handlingsplan för Agenda 2030:

"Regeringsformens bestämmelser om att det allmänna ska främja en hållbar utveckling, som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer, och trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa, omfattar även kommuner och landsting. Det är på den lokala och regionala nivån som nationella mål, globala åtaganden, EU-rätt och nationell lagstiftning, inom bl.a. dessa områden i många fall ska omsättas i praktisk handling."

"Det kvarstår dock betydande utmaningar i omställningen till ett hållbart samhälle. Social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet behöver vägas in i all verksamhet och integreras i den sammanhållna styrningen och ledningen".

Just den sista delen av citatet är viktig. Det är hög tid att lägga in Agenda 2030 och andra för vår överlevnad viktiga dokument i nya planer och projekt. Att så inte har skett med miljömålen på 20 år är en skandal. Också Agenda 2030-målen börjar redan halka efter.

Det finns mycket att säga om vad en kommun eller region inte ska göra. Men det är bara den tråkiga början på något kreativt, en process som kan ge förutsättningar för ett samhälle det är bra att leva i. Låt oss ta de kriser vi är inne i som avstamp för ett annat mer harmoniskt samhälle. Det handlar om en kulturell omvälvning – dagens närmast religiösa dyrkan av pengar, prylar och ekonomisk tillväxt måste ersättas med engagemang för mänskligt välbefinnande och en fin levande natur.

Bernt Lindberg, Omställning Falun

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips