Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Sjukvård ska ges efter behov och inte efter plånbokens tjocklek

En grundläggande utgångspunkt för den svenska hälso- och sjukvården är att vården ska ges på lika villkor och efter behov. I början av 1990-talet öppnades den svenska skattefinansierade välfärdssektorn – sjukvård, skola och omsorg – för privata vinstdrivna företag.

Inom hälso- och sjukvårdssektorn hotas behovs- och likvärdighetsprincipen idag av att allt fler offentligt finansierade privata vårdgivare ger vård till personer med privata sjukförsäkringar. Vid utgången av 2019 hade mer än 681 000 personer en privat sjukförsäkring. Det innebär en ökning med 57 procent sedan 2010 enligt Myndigheten för vård och omsorgsanalys (Vårdanalys 2020). Primärvården har utökats med drygt 250 nya offentligt finansierade privata vinstdrivna vårdcentraler. De positiva effekterna av denna förstärkning av primärvården motverkas av den marknadsstyrda fördelningen av denna offentligt finansierade vård.

Primärvården har enligt flertalet studier blivit allt mer ojämlik. De med små vårdbehov gynnas snarare än de med större vårdbehov. Svårt sjuka upplever också att de har sämre tillgänglighet till vården än andra patienter. Detta strider mot hälso- och sjukvårdslagen som föreskriver att ”den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården” (HSL 3 kap.1§). Denna ökade marknadisering av vården innebär att det blir svårare att hävda medborgarintressen som handlar om jämlik och rättvis fördelning. Vård i offentlig regi drivs samtidigt i allt högre grad efter företagsekonomiska principer, enligt den så kallade New Public Management-filosofin. Offentliga vårdcentraler och specialistmottagningar förväntas nu finansiera sin verksamhet genom att sälja sin vård på en konkurrensutsatt marknad. Lönsamhet blir därmed allt viktigare även inom den offentligt drivna vården. Krav på lönsamhet har således spritt sig som ett virus i alla delar av den öppna skattefinansierade vården.

Konsekvenserna för vården har varit långtgående. Det framgår med stor skärpa i en nyutkommen rapport betitlad "Jämlik vård – en handlingsplan" signerad Göran Dahlgren, gästprofessor vid University of Liverpool och tidigare chef för Socialdepartementets sjukvårdsenhet och Lisa Pelling, doktor i statsvetenskap och utredningschef på tankesmedjan Arena Idé.

De som redan bor nära en vårdcentral och specialistmottagning har ofta fått ännu fler vårdgivare i närmiljön, medan de som bor långt från vårdgivare fått färre. Särskilt många vårdgivare har etablerats i storstädernas mest välbärgade delar. Nyliberala försvarare av systemet hävdar å andra sidan att effektiviteten har ökat. Men inte heller det stämmer.

Vi får inte mer för pengarna. Primärvårdens kvalitet har inte förbättrats. Däremot har förtroendet för vården minskat, särskilt bland dem med låga inkomster och dålig hälsa. Privata sjukförsäkringar undergräver vår gemensamma sjukvård genom att skapa ett parallellt system för dem som har råd att köpa sig före i kön. Det är politiska beslut som skapat dessa gräddfiler för de rikaste inom vården. Men med politiska beslut går det också att bryta utvecklingen och skapa en jämlik vård. Den s-ledda regeringen lade 2016 fram ett förslag om att sätta stopp för gräddfiler i sjukvården. Lagförslaget röstades ner av den borgerliga alliansen och SD i maj 2017. Ett nytt förlag som ska göra det omöjligt för försäkringspatienter att gå före i kön har aviserats. Sjukvård ska ges efter behov och inte efter plånbokens tjocklek.

Bengt Silfverstrand

Tidigare riksdagsledamot (S)

Nu verksam i pensionärs - och funktionshinderrörelsen

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips