Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Skrämmande när adhd-experter är knutna till läkemedelsindustrin

Katarina Bjärvall, författare till boken ”Störningen - adhd, pillren och det stressade samhället” menar att 50 procent av Sveriges adhd-experter är knutna till läkemedelsindustrin. Det är en skrämmande siffra eftersom forskningen och dess resultat då kan styras av vad läkemedelsbolagen vill belysa och lyfta fram.

Läkemedelsindustrin får inte marknadsföra receptbelagd medicin, så istället har man lanserat olika diagnoser, exempelvis adhd. Detta har medfört att läkemedelsbolagen avlönar specialistläkare och forskare som sedan influerar våra svenska allmänläkare. Även det är förstås djupt problematiskt. Informationsspridningen på konferenser och informationsmöten har ökat medvetenheten kring de marknadsförda diagnoserna och resulterat i att medicinförsäljningen blivit 4-5 gånger större.

Frågan är om vi ska våga satsa på fortsatt hög grad av medicinering eller om vi ska tänka om och behandla patienter med andra behandlingsformer

Att så många som 24 av 50 adhd-experter är avlönade av läkemedelsbolagen säger det mesta. Att dessa jäviga experter dessutom har framträdande roller på Socialstyrelsen och Läkemedelsverket, vilka styr riktlinjerna för behandlingen av adhd, är desto mer oroväckande.

Frågan är berättigad om vi kan lita på den forskning som bedrivs idag eller om den bara är ett iscensättande av den information som läkemedelsbolagen vill nå ut med för att öka försäljningen av läkemedel.

Läkemedelsindustrin hjälper och underlättar människors vardag samtidigt som de lever på att människor diagnosticeras och får behandling med olika läkemedel. Medicinerna ger alltsomoftast positiva effekter för den enskilde individen och behandlingen anses av forskningen inte ge ett utvecklat beroende eller missbruk.

Är det då relevant vem som finansierar forskningen om de som behandlas upplever en positiv effekt? Jo det är relevant eftersom det ofta finns en oro att behandlingen ska utveckla ett beroende och missbruk hos individen. Samtidigt visar majoriteten statistiska undersökningar över tid i ämnet att risken för missbruk/beroende inte ökar.

Sedan år 2006 har adhd-diagnostiseringen sjufaldigats i Sverige. Orsakerna till adhd är till stora delar ärftliga men även miljö och omgivning är faktorer som kan mildra eller förstärka besvären. Forskning visar även att adhd är överrepresenterat bland individer som i unga år fastnat i kriminalitet och drogmissbruk. Varför individer med adhd löper större risk att hamna i missbruk i relation till genomsnittsbefolkningen beror på att de ofta har en bristande impulskontroll och uppmärksamhetsförmåga då de har brist på den genetiska signalsubstansen dopamin.

Centralstimulerande läkemedel som förskrivs till adhd-patienter hjälper till att öka det kroppsegna dopaminet, vilket i sin tur hjälper patienterna att styra sina impulser och koncentrera sig bättre, vilket även leder till minskat missbruk och kriminalitet.

Detta är ett laddat ämne och en del kritiker menar att man medicinerar alltför lättvindigt och påtalar att läkemedlen ofta har flera biverkningar. En del kritiker menar att alltför stort fokus på medicinering skulle kunna leda till minskad psykosocial kompetens.

Så frågan är om vi ska våga satsa på fortsatt hög grad av medicinering eller om vi ska tänka om och behandla patienter med andra behandlingsformer, som Kognitiv beteendeterapi (KBT) ?

Caroline Willfox

Kriminolog student

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips