Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Utveckla äldreomsorgen utifrån fakta

Den senaste tiden har debatten om äldreomsorgen varit hård. Många har åsikter om hur äldreomsorgen hanterat coronapandemin och kommit med långtgående förslag om att ändra äldreomsorgens uppdrag och organisering.

En granskning av Sveriges hantering av coronaviruset är nödvändig och en bred debatt om äldreomsorgens utveckling är välkommen, men låt dessa utgå ifrån fakta.

Covid-19 har drabbat de allra äldsta väldigt hårt, men det är förhastat att dra slutsatsen att det beror på den svenska äldreomsorgen

Äldreomsorgen i Sverige är en del av samhället, inte en vårdinstitution. Omsorgen handlar inte bara om att ge vård, utan att ge äldre möjlighet att leva ett innehållsrikt liv, hela livet. När vi blir äldre och de egna förmågorna vacklar kan vi få fortsätta vara de vi är och bo kvar där vi bor, med våra olikheter, vanor och förväntningar. Den ambitionen har genomsyrat äldreomsorgen ända sedan Ädelreformen 1992.

I mars fick vi en snabb samhällsspridning av coronaviruset i Sverige, och smittan tog sig också in i äldreomsorgen. Covid-19 har drabbat de allra äldsta väldigt hårt, men det är förhastat att dra slutsatsen att det beror på den svenska äldreomsorgen.

När pandemin är över och Sveriges hantering av coronaviruset ska utvärderas är det viktigt att analysen bygger på fakta. SKR har i en ny rapport - "Fakta om äldreomsorgen i ljuset av coronapandemin" - samlat fakta om hur svensk äldreomsorg fungerar och, utifrån vad vi vet nu, hur äldreomsorgen har hanterat coronapandemin hittills. Tre delar är särskilt viktiga att vi tar med oss:

1) Behov av ytterligare satsningar

Kostnaderna för äldreomsorgen har ökat i takt med ekonomin och demografin de senaste 20 åren. Det har inte skett några generella nedskärningar i äldreomsorgen under den perioden. De kommande åren kommer antalet personer över 80 år att öka med nästan 50 procent och det kommer att behövas ytterligare satsningar, bland annat på kompetenshöjande insatser, nya arbetssätt och ökad digitalisering.

2) Kompetensen behöver höjas och breddas

I dag är drygt 7 av 10 av de anställda inom äldreomsorgen tillsvidareanställda, och sett till arbetad tid står de tillsvidareanställda för nästan 80 procent av den arbetade tiden. SKR och de fackliga organisationerna har en samsyn om att vi behöver höja kompetensnivån hos befintlig personal och ha färre tidsbegränsat anställda och fler heltidsanställda. Det kommer att ge tryggare anställningar och bättre villkor. Med en stabilare bemanning stärks personalens arbetsmiljö.

3) Tydlig strategi för framtidens äldreomsorg

Pandemin är långt ifrån över. SKR har utifrån erfarenheterna den här våren tagit fram 10 lärdomar till alla kommuner om hur de kan minska smittspridningen av covid-19 och under hösten kommer vi att fortsätta arbetet för en strategi för framtidens äldreomsorg. Vi behöver tillsammans - arbetsgivare, fackliga organisationer, regering, myndigheter, intresseorganisationer och utförare av äldreomsorg – hitta gemensamma vägar för en ännu bättre äldreomsorg.

Vi har en fantastisk äldreomsorg, med kompetent personal och nöjda brukare. Men det finns också brister som behöver tas itu med. Äldreomsorgens personal har utsatts för en enorm press de senaste månaderna. Vad som har skett och hur smittan kommit in på äldreboenden behöver utvärderas, vi har inte hela bilden än. Men låt äldreomsorgen utvecklas utifrån fakta, inte utifrån gissningar. Det skapar bäst förutsättningar för personalen att ge de äldre den goda och trygga omsorg de har rätt till.

Anders Knape

ordförande SKR

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips