Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Vad vill M bevisa med sina språkkrav på invandrare?

Annons

Moderaterna och Sverigedemokraterna tycks tävla om vilket parti som kan ställa de hårdaste språkkraven på invandrare. I juni lade SD i Skurup en motion om att eleverna bara får tala svenska under lektionerna och rasterna. Detta påminner om repressalierna mot tornedalsfinska, samiska och älvdalska barn i Sverige långt in på 1900-talet, som inte ens fick tala sina egna språk på rasterna.

Under Järvaveckan ställde Muf:s ordförande, Benjamin Dousa, kravet att invandrare som inte hade lärt sig svenska på två år skulle betala sina egna tolkkostnader. I fjol infördes egenbetalning vid behov av tolk inom vården för personer skrivna i Danmark sedan mer än tre år. Enligt en dansk språkvetare har konsekvensen blivit att många med bristfälliga danskkunskaper låter sina anhöriga tolka.

Dousas krav var mer radikalt än SD:s krav på regionsnivå i Sverige, det vill säga att invandrare efter fem års vistelse i Sverige ska bekosta sin egen tolkning. I den språkreform som Moderaterna har lanserat, föreslogs att rätten till betald tolk upphör för personer som har permanent uppehållstillstånd.

Man utgår alltså från att alla människor kan lära sig ett nytt språk på en viss bestämd tid. Sker inte detta, beror det på att vederbörande inte har ansträngt sig tillräckligt mycket. Men människors förmåga att lära sig ett nytt språk varierar avsevärt; det beror på ålder, tidigare utbildning och språkkunskaper, språkliga handikapp, språköra och till och med traumatiska upplevelser i samband med krig kan spela in.

Moderaterna och SD anför ekonomiska skäl varför kostnadsfri tolkning bör slopas. De totala tolkningskostnaderna i Sverige uppgår numera till cirka två miljarder kronor per år. Sverige har högre kostnader för tolkning än de nordiska grannländerna beroende på att Sverige har haft en större invandring än dessa. Det intressanta är per capita-kostnaden, det vill säga de totala tolkningskostnaderna utslaget på rimligt antal invandrare. I tolkutredningen (SOU 2018:83) anges att tolkbehov kvarstår för cirka hälften av populationen nyinvandrade efter fjorton år. Om detta är mycket eller lite, kan bara avgöras genom jämförelser med andra länder i Västeuropa, med liknande mottagningssystem som Sverige. De verkliga skälen till varför runt hälften av invandrarna efter 14 år i Sverige fortfarande anser sig behöva tolk bör undersökas vetenskapligt. Begränsningar i rätten till tolkning kommer främst att drabba de äldre och lågutbildade invandrarna.

Rätten till tolkning är en fråga om patientsäkerhet, rättssäkerhet och att överhuvudtaget bli förstådd vid kontakt med myndigheter. Tolkning är speciellt viktig i sjukvården, eftersom det kan handla om liv eller död. Det gäller också ur vårdpersonalens perspektiv, eftersom denna naturligtvis vill kunna utgå från en korrekt diagnos. Att upprätthålla rättsäkerheten vid polisförhör och i domstol är självfallet också viktigt. Även i skolan finns behov av tolkning i samband med möten mellan skolpersonal och invandrarföräldrar. Det går inte förlita sig på att barn eller släktingar ska sköta tolkningen.

Tolkningssystemet ska självfallet vara kostnadseffektivt, men ingenting vinns på enkla och ogenomtänkta yxhugg.

Moderaterna är helt inkonsekventa i sitt försvar av svenska språket och vurmar i stället för engelskan. Skattefinansierade engelskspråkiga friskolor är inget problem och de har ingenting emot att de förläggs till invandrartäta förorter som Rinkeby. Integrationen kan alltså ske på engelska. Kristersson föreslog i fjol att utländska lärare, som inte behärskade svenska, skulle kunna rekryteras till svensk skola. I en enkät från Språkförsvaret före riksdagsvalet förklarade Moderaterna att direkttolkningen i EU borde avskaffas och att engelska borde bli arbetsspråket. Detta betyder att alla EU:s officiella språk förutom engelska, inklusive svenska, inte längre skulle kunna användas från talarstolarna inom EU-apparaten.

Per-Åke Lindblom

Ordförande för Språkförsvaret

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips