Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Varför byggs skolor som går att sätta eld på?

Först brann Gylle skola och inte långt därefter eldhärjades Tjärnaängskolan. Ingen av bränderna ses som naturlig och den senare utreds som mordbrand.  Trots att skolbränderna ökar i Dalarna byggs fortfarande skolor som går att sätta eld på.

Förra året brann 21 skolor och förskolor i Dalarna

Ingen annan byggnad i Sverige är så utsatt för bränder som just skolbyggnader och mer än hälften av alla bränder i skolor är anlagda. Det är dubbelt så hög andel som i samhället totalt sett. Förra året brann 21 skolor och förskolor i Dalarna. 14 av bränderna betecknas som avsiktliga. Det kan jämföras med totalt 14 bränder varav sex avsiktliga under 2018, enligt siffror från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Det är viktigt att fråga sig varför det finns personer som vill bränna ner skolor, men också varför de lyckas med det. Särskilt när utvecklingen eskalerar och kostnaderna skenar. Det höjs röster om att det är "auktoritetskris", att det behövs mer ordning och reda, tydligare gränser och påföljder. Här finns säkert mycket att göra, men vi vill lyfta problemet ur ett annat perspektiv. Varför bygger man överhuvudtaget skolor som går att sätta eld på?

Skolbränder startar oftast från utsidan av skolbyggnaderna och efter skoltid, när ingen är på plats och kan anmäla. Förloppet är många gånger så snabbt att brandkåren inte hinner fram och de bränder som ger störst skador är de som börjar i fasaderna och sprider sig via takfoten upp på vinden. Nästan utan undantag handlar det då om skolor som är byggda med träpanel på fasaden, helt eller delvis, och med en luftspalt som går rakt upp genom takfoten utan något brandskydd däremellan.

För att hindra anlagda bränder måste vi bygga mer robust och välja obrännbara material. Det räcker inte som många byggherrar gör att förlita sig på Boverkets byggregler. I Brandforsks rapport ”Anlagda skolbränder går att förhindra” kan man läsa följande: ”En viktig slutsats när forskarna analyserat hur skolbränder sprider sig är att byggreglerna inte är utformade att skydda mot spridning från en brand som anlagts utomhus, utan för att begränsa spridningen av en brand inomhus”.

Förra våren lät undersökningsföretaget Cembrit intervjua fastighetschefer i landets kommuner om brandsäkerheten. Det visade sig att en tredjedel av kommunerna har höjt brandsäkerheten när de bygger och renoverar skolor under de senaste åren. 76 procent anger att de ställer hårdare krav än Boverkets minimi-nivå. 38 procent ställer krav på att bygga med helt obrännbara material som till exempel tegel och fibercement.

Sakta börjar kommunerna lära av misstagen, men fortfarande byggs skolor som man kan sätta eld på. Dessutom behöver många äldre skolor omgående brandsäkra sin fasad, vilket Gylle skola och Tjärnaängskolan är tydliga exempel på. Det är hög tid att införa nolltolerans mot skolbränder. På vilken annan arbetsplats skulle man acceptera en sådan osäker arbetsmiljö? Det är bara en tidfråga innan en dödsbrand sker.

Anna Ranow

Ingenjör på Cembrit

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips