Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Vargens fortlevnad kräver samförstånd av alla parter

Annons

Den svenska vargstammen har minskat kraftigt de senaste åren – något som delvis de omfattande licensjakterna på upp till 10 procent av hela stammen bidragit till.

EU-domstolen uttalade sig i höstas kritiskt om den finska vargjakten och vår slutsats är att inte heller den svenska licensjakten har nått upp till kraven på EU:s artskydd

EU-domstolen uttalade sig i höstas kritiskt om den finska vargjakten och vår slutsats är att inte heller den svenska licensjakten har nått upp till kraven på EU:s artskydd och att det kommer behövas en betydligt starkare vargstam innan någon ny jakt är aktuell. På flera ställen framhåller EU-domstolen vikten av vetenskaplig bevisning, något Naturskyddsföreningen alltid förhåller sig till, och understryker att försiktighetsprincipen ska tillämpas när det är osäkert hur en strikt skyddat art kommer att påverkas av jakt.

Vargstammens utsatta läge beror på ett flertal orsaker, bland annat att den är isolerad från stammarna i öst och utsätts för omfattande illegal jakt och tidigare för en omfattande licensjakt. Dessutom har vargstammen en hög inavelsgrad på cirka 25 procent vilket motsvarar avkomman från syskonparning. För att jämföra så avråder Svenska kennelklubben från parning över 6,25 procent men ser helst att siffran ligger under 2,5 procent.

I en dagsaktuell studie från SLU framgår att den illegala jakten fortfarande är mycket omfattande och uppgår sannolikt till smått otroliga dryga 60 procent av de avlidna vargarna vilket innebär att ca 20 procent, var femte varg, dödas genom illegal jakt. Detta har resulterat i att populationen nu befinner sig nära den lägsta nivå som EU:s habitatdirektiv, innan den hårdare tolkningen, krävt för att den skall bibehålla en s.k. gynnsam bevarandestatus (GYBS). Detta i sin tur begränsar möjligheterna att förvalta populationen genom olika typer av riktad jakt.

Att politiska företrädare och lobbyorganisationer samtidigt yrkar på en återupptagen licensjakt med en minskad vargstam är minst sagt oseriöst. Jägarförbundet och Gunnar Glöersens kommentar är att han "stärks i sin tro och sin uppfattning att det gäller att få till en omfattande legal jakt på varg". Inte ett ord om åtgärder mot den omfattande illegala jakten som företrädesvis troligen utförs av förbundets medlemmar, och en bedömning som står i direkt motsats till rapportens slutsats.

Vi har respekt för att till exempel fårbranschen ska kunna bedriva sin verksamhet utan att drabbas av orimliga kostnader och merarbete, och att det finns folk med en upplevd oro för varg. Men med ett sunt beteende är oron vare sig befogad eller skall styra vår skyldighet att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för våra rovdjur.

Forskare har kommit fram till hur Sverige skall leva upp till GYBS och där är vi inte idag. När lekmän som lobbyorganisationer och politiker då pratar om att snarast återinföra licensjakten, eller att till och med sänka miniminivån i strid mot den samlade expertisen, då blir diskussionen löjeväckande och oseriös. Fakta är att vi, oavsett vad den enskilde, organisationer eller politiker tycker, är förpliktigade att ha en livskraftig vargstam. Förutsättningarna för detta presenterar forskarna och vi är sedan skyldiga att förhålla oss till det.

Ju fortare berörda parter kan inse detta, desto fortare kan vi gemensamt verka mot människors upplevda oro, mot den utbredda tjuvjakten, skapa rimliga och tydliga förutsättningar för drabbade branscher och leva upp till en livskraftig vargstam utan återkommande osakliga och oseriösa diskussioner.

Daniel Ekblom

för Viltvårdsgruppen Naturskyddsföreningen Gävleborg

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips