Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Vi har ett system vi kan lita på

Annons

I detta nu ser vi prov på hur stadig den svenska välfärden står i ett läge då det nya coronaviruset snabbt får fäste i samhället. Möjligtvis, och troligtvis, kommer Sverige att klara av den här krisen på ett bra sätt.

Myndigheterna visar god kompetens, och regeringen agerar med ett förnuftigt lugn. Detta trots att samtidiga diskussioner och ifrågasättanden på sociala medier, både från oppositionellt, fackligt och medborgerligt håll duggar tätt.

Alla verkar i nuläget dock överens om att den svenska staten gör ett bra jobb med att skydda och upplysa sina medborgare i detta allvarliga läge. Undersökningar visar att de flesta anser att vi har ett system vi kan lita på när det väl gäller. Vi är i huvudsak glada för att våra skattekronor, genom välfärdssystemet, skänker oss välbehövlig trygghet när vi som mest behöver det. Riksbanken går även in och säkrar att de svenska företagens överlevnad säkerställs genom att låna ut uppemot till 500 miljarder i ett "coronapaket".

Behöver inte välfärden också ett räddningspaket?

Men samtidigt som detta sker har skola, vård och omsorg stått på minus sedan flera år tillbaka. En stark välfärd är den bästa, och den enda försäkringen, mot kriser av olika slag. Sluta därför genast upp med att skära ner på skola, vård och omsorg och se till att dessa funktioner står urstarka vid nedgångar i ekonomin, pandemier eller andra typer av stora kriser.  Det är förvisso bra att Riksbanken säkrar landets företagande på kort sikt. Det är ju tack vare företagen som vi får in pengar till vår statskassa och därmed de medel som får välfärden att gå runt. Men om Riksbanken nu behöver gå in med ett krispaket om 500 miljarder för att rädda näringslivet, borde vi inte samtidigt fundera på hur vi säkrar välfärdens funktioner under den pågående krisen?  Behöver inte välfärden också ett "räddningspaket"?

Jag och flera med mig som arbetar inom välfärden, inser att välfärdens behov under ett antal år haft en låg prioritet. Gällande skolsystemet behövs också åtgärder för bättre krishantering. Skolans personal behöver enorm tydlighet och raka besked om vad de ska göra och var de ska befinna sig om en pandemi får fäste. Gällande vården rapporterar personal via sociala medier brist på tillgång på nödvändig medicinsk utrustning. Samtidigt lyser de ansvariga politkerna för vården med sin frånvaro.

Det är nu samordning och extra tydlighet krävs för att tackla epidemin redan på ett tidigt stadium. Skolan och vården är tillsammans den första försvarslinjen vid epidemier och måste få tydligare direktiv från staligt håll när det väl gäller.

För att minimera de negativa effekterna på samhälle, näringsliv, och ekonomi vid svåra kriser måste vi därför se till att: • Omedelbart skjuta till de resurser som redan fattas i välfärden, framförallt i skolan och i vården, och på så sätt bibehålla optimal beredskap under en kris.

• Få ökad tydlighet från politiker och myndigheter vad vi ska göra, istället för svävande rekommendationer. På sikt behöver vi även fundera på om inte återförstatligad skola och avprivatiserad vård, med syfte att skapa en mer effektiv samordning av de viktigaste samhällsfunktionerna vid svåra kriser, bör övervägas.

Oavsett om det som kommer över oss är en coronaepidemi, naturkatastrof, eller lågkonjunktur, måste samhället stå starkt och enat. Det är ju tack vare välfärdssektorn som övriga samhället klarar av att stå pall för kriser av olika slag. Så sluta låtsas om att det går att sälja ut, effektivisera och skära ner på välfärden utan att riskera dess huvudfunktioner.

Fredrik Lundin

Lärare, grundare av Elevhälsoupproret

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips