Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Konkurrens mellan skolor ger förlorare

Annons

Europas bästa skola, det var Bildtregeringens vision på 90-talet. Vägen dit gick via skolval, skolpeng och vinstsyftande skolor. Konkurrensen om eleverna skulle tvinga alla skolor att bli bra. Men det blev inte som det var tänkt.

Likvärdigheten har minskat. Skillnaderna mellan grundskolornas resultat har nästan fördubblats under 2000-talet enligt Skolverket.

Den fristående Kunskapsskolan respektive Borlänge kommuns Forssaklackskolan.

Resultaten har försämrats, totalt sett. I internationella jämförelser som PISA, har Sverige gått från en tätposition till en betydligt lägre. De lågpresterande eleverna har drabbats mest, men även för de duktigaste eleverna har resultaten försämrats. I Borlänge lämnade mer än var tionde elev född i Sverige grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan i våras.

Kostnaderna har ökat. Rensat för inflation och löneökning, har kostnaden per elev ökat med 24 procent under 2000-talet i riket och i Borlänge med hela 37 procent.

Skolsegregationen har ökat. Skolverkets siffror om föräldrarnas utbildning visar att på åtta år har skillnaderna mellan skolorna ökat med 40 procent i Borlänge, bland annat för att Kunskapsskolan etablerat sig. Där har samlats elever med mer gynnsamma förutsättningar. Risken att eleverna i de kommunala skolorna inte uppnår gymnasiebehörighet är 65 procent högre än i Kunskapsskolan, enligt beräkningar för det socioekonomiska statsbidraget.

Men varför blev det inte som det var tänkt? Jo därför att skolan är olämplig som marknad.

Konkurrensen skapar vinnare och förlorare. Bortvald blir skolan med sämre läge, synliga minoriteter eller med lägre betygsresultat. Den går då miste om elevpengen som följer med varje elev, samtidigt kvarstår kostnaden för en klass även när den inte är fylld. De mer stödbehövande blir oftare kvar, samtidigt som extrastödet måste dras in.

Den kommunala skolan utarmas ekonomiskt när koncernerna överkompenseras. Varje elevplats på en fristående skola ska ersättas med snittkostnaden för den kommunala. Men en koncern kan välja hur många elever den ska ha och på så vis alltid ha fyllda klasser samt starta när en fördelaktig lokal blir tillgänglig. Kommunerna däremot har helhetsansvaret och ska erbjuda alla plats i alla delar av kommunen. Därför kan kommunens skolor inte alltid vara fyllda och kostnaden per elev blir då högre. Dessutom lockar vinstsyftande grundskolor främst de mer självgående eleverna, som klarar sig med mindre lärarstöd. Dessa skillnader i ansvar och elevsammansättning förklarar varför kommunala skolor får spara samtidigt som kostnaden per elev ökar och koncernerna kan plocka ut vinster.

Visserligen använder Borlänge en socioekonomisk resursfördelning som tar hänsyn till att elevsammansättningen varierar mellan skolorna. Men i varje socioekonomisk grupp finns både mer och mindre självgående elever och det är snarare de mer självgående eleverna som vill och vågar välja bort sin lokala skola.

Skolval bryter inte segregationen. Några elever går mot strömmen, men segregationen ökar eftersom flertalet skolval innebär att eleven söker sig till dem som liknar eleven själv.

Kommunpolitikerna som får bära dessa problem, bör uppvakta sina vänner i riksdagen så de tar steg mot ett skolsystem som gynnar alla barn. Överkompensationen av vinstsyftande skolor bör tas bort. Nyetablering och expansion av de vinstsyftande skolorna bör stoppas. Urvalskriteriet för översökta friskolor bör ändras från kötid till lottning eller urval som ger en allsidig elevsammansättning.

Det brådskar. Varje år som skolor görs till vinnare och förlorare får många barn betala priset, när de inte blir behöriga till gymnasiet. Och skolan som mötesplats för barn med olika bakgrund försvinner utarmas.

Boel Vallgårda,

tidigare tjänsteman i utbildningsförvaltning

Johan Enfeldt,

tidigare förtroendevald (L) i utbildningsnämnd

Helena Weiss Larsson,

tidigare rektor i grundskolan

Samtliga är medlemmar i Nätverket för en likvärdig skola

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons