Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Om vi fortsätter konsumera - vad ska det då bli av oss?

Annons

De lediga dagarna är förbi, och för många är det tillbaks till verkligheten som väntar, med jobb och stress. Juldagarna har snabbt passerat förbi, liksom nyårsfirandet. Nu är det åter jobb som väntar, som följs av mer jobb. Ack att Trettondagarna skulle infalla på helgen! 

Foto: TT
Borde inte all den tid vi sparat in på vår förbättrade effektivitet, ha gett oss mer fritid?

Sociologen Roland Paulsen har i sin studie Arbetssamhället (2017) ställt en för vår tid mycket relevant fråga; hur kommer det sig att vi fortfarande arbetar lika mycket som tidigare – i vissa fall till och med mer – när vår produktivitet drastiskt ökat de senaste decennierna? Borde inte all den tid vi sparat in på vår förbättrade effektivitet, ha gett oss mer fritid? Tid som vi hade kunnat lägga på att tänka och umgås med nära och kära.

Kärnan i slutsatserna kretsar till stor del kring den konsumism som präglar vår tids anda och som är själva motorn i arbetsideologin. I takt med att vi med vårt arbete och ökade effektivitet kan täcka våra livsnödvändiga behov, har nya behov skapats för att behålla folkmassornas syn på arbetet som enda vägen till lycka. Arbetar vi får vi pengar, då kan vi konsumera och skaffa nya prylar, som vi i längden identifierar oss med. Men många gånger hamnar vi nog i paradoxen Erich Fromm tidigt dechiffrerade; vi skaffar inte för att nyttja, utan för att ha. Samme Fromm frågade sig: om vi människor är vad vi äger, men förlorar det, vad är vi då?

Vad konsumismen har för implikationer miljömässigt, behöver man inte ens räkna på. Konsekvenserna vittnar om sig själva. Hyckleriet om att värna om naturen samtidigt som konsumismen propageras, är som att höja stereons volym på max och samtidigt be om tystnad. Under de senaste 30 åren, har vi i Europa lyckats utrota hela 80 procent av alla insekter, som hela ekosystemet vilar på.

Men det är inte bara några för oss äckliga insekter vi utrotat, eller någon abstrakt och avlägsen glaciär vi har fått att smälta på andra sidan jordklotet, som följd av vårt okontrollerade konsumtionssätt. En färsk studie från University College London visar att vi som individer tänker sämre i en miljö var vi andas in dålig luft. Med andra ord, kan vi bevittna både indirekta och direkta förstöringar, på både miljön och människan.

Vad ska vi då göra, om vi arbetar mindre, får sämre konsumtionsmöjligheter, och inte längre kan skaffa oss så många prylar att leva genom? Och tänk om vi får för mycket fritid?

De gamla grekerna suktade efter fri tid, för att kunna utveckla sin kropp och själ. Aristoteles poängterade bestämt att detta inte kan uppnås utan mycket fri tid, samtidigt som Platon ansåg att meningen med livet – att utforska det fulländade, goda och vackra – var omöjligt att förena med ett liv inriktat på arbete. Från kristendomens håll och i synnerhet från Thomas av Aquino, återfinns idén om att kontemplationen kan hjälpa människan att uppnå välbefinnande och harmoni.

Fortsätter vår tids konsumism sin framfart i samma takt framöver, behöver vi inte hoppas mycket på att utforska livets goda och finna välbefinnande i det lilla. Vi kommer varken ha stort eller litet kvar; frågan är också vad det kommer att bli av oss.

Ante Filip Tepic, fil. Master i statsvetenskap

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips

Mer läsning

Annons