Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Skogen är en nyckelresurs som måste användas fullt ut i klimatpolitiken

Annons

I den här artikeln använder jag ordet skog, trots att det mesta av Sveriges stora trädsamlingar snarare är granplantager. Men resonemanget gäller lika väl för riktig skog som för plantager.

Foto: TT

När man avverkar ett fullvuxet träd och sedan eldar upp det som papper, biobränsle eller något annat, så ökar halten av CO2 i atmosfären. Om man då sätter en liten planta som ersättning, kommer den lilla plantan att binda all denna CO2 igen, lite i taget – ifall den får stå kvar i 100 år. Men så lång tid har vi inte längre. Vårt mål måste vara att sänka koldioxidhalten i atmosfären till 350 ppm absolut senast till år 2100.

Eldning av skogsprodukter idag medför att koldioxidhalten i atmosfären höjs och kommer att ligga högre än den skulle ha gjort ifall förbränningen inte hade skett. Den kommer att vara högre i 100 år (tills den nya plantan har bundit koldioxiden igen) och under tiden kommer den att höja jordens medeltemperatur, som i sin tur orsakar självförstärkande mekanismer, som aldrig kommer att återställas.

Mot detta invänder de som lever av skogsbruket ofta att skogen som helhet binder mer CO2 än den mängd som släpps ut genom avverkning. Det kan låta bra, men är försåtligt, och för att genomskåda invändningen kan vi tänka oss att vi delar in den svenska skogen i två kategorier, A och B, där A är den del som skördas och B är den del som står kvar och växer.

Idag skördas träden i A genom kalhyggen och eldas upp snart efter avverkningen. Papper återvinns till kanske 70 %rocent, men efter några år är allt ändå uppeldat. Grenar och toppar eldas upp ännu fortare.

Argumentet att skogen som helhet binder mer koldioxid än vad som släpps ut på grund av avverkningen, kan uttryckas enkelt: träden i B – alltså alla träd som står kvar – binder mer än den koldioxid som släpps ut från de avverkade träden i A. Tyvärr är argumentet helt ovidkommande. En optimal klimatpolitik kräver nämligen att träden i B får binda så mycket koldioxid som någonsin är möjligt. Den koldioxid som träden i B binder får därför inte användas för att dölja, eller kompensera att träden i A skördas på fel sätt, eller att deras virke eldas upp nästan genast.

Klimatsituationen är nu desperat. För att sänka CO2-halten i atmosfären måste alla länder genomföra största möjliga nyplantering av skog, plus återplantering av områden som avverkats. Dessutom måste all skog på jorden skötas på bästa tänkbara sätt, för att binda så mycket CO2 som möjligt, och så länge som möjligt. Det senare innebär att man

1) skördar träden utan onödiga utsläpp från marken

2) bevarar alla avverkade träds kolinnehåll så länge som möjligt.

Tillverkning av pappersmassa och pellets uppfyller inte det andra villkoret. Sågade trävaror gör det däremot, ifall de används långsiktigt i exempelvis byggen.

Träden i A får därför inte skördas med kalhyggen utan endast genom gallring, och denna gallring får bara ske för att öka tillväxten i B, de träd som står kvar. De skördade trädens kolinnehåll finns i stamveden och i grenar och toppar. Av stamveden får endast tillverkas trävaror som kan bevaras länge. Grenar och toppar däremot multnar snabbare, och den processen måste fördröjas så länge som möjligt. Tillverkning av biokol kan vara en metod som fördröjer återgången av bundet kol till atmosfären.

Ett hållbart skogsbruk kräver alltså

– att all avverkning sker på ett sätt som minimerar utsläpp från marken, dvs gallring.

– att gallring genomförs endast för att öka tillväxten (kolbindningen) hos de träd som står kvar.

– att allt virke i de avverkade träden bevaras så länge som någonsin är möjligt.

Om klimatförändringen ska kunna stoppas måste koldioxidhalten i atmosfären sänkas igen till 350 ppm. Återbeskogning och bästa tänkbara skogsbruk är, tillsammans med förbättrat jordbruk, de enda fungerande sätten vi människor har att för att nå detta mål. Därför är skogen en nyckelresurs som måste användas fullt ut i klimatpolitiken och markägare som gör detta borde belönas.

Lars Almström, Klimatsvaret

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips
Annons