Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Vi bör begrunda mänsklighetens klokhet

Annons

När ett trettiotal civilisationer redan kollapsat under mänsklighetens historia och vår egen ser ut att följa samma spår, så är det kanske dags att begrunda mänsklighetens klokhet.

Den legendariske Albert Einstein, en av våra största vetenskapsmän.  Foto: TT

Kan det vara så att alla dessa misslyckanden har haft en gemensam orsak, fastän vi försökt förklara dem med bland annat missväxt, krig, sjukdomar och naturkatastrofer?

Kan det vara så att rådande klokhet har varit tillräcklig under civilisationernas uppbyggnad men alltför låg när komplexiteten ökat i senare stadier?

Kan det vara så att rådande klokhet har varit tillräcklig under civilisationernas uppbyggnad men alltför låg när komplexiteten ökat i senare stadier?

Kan det vara så att vi befinner oss i denna komplexa och kritiska tidsperiod just nu?

Om denna hypotes är sann kan framtidsutsikterna vara dystra? Einstein hade nog rätt när han påstod att man inte kan lösa problem med samma tankemönster som skapade dem.

Det innebär i praktiken att de flesta åtgärder vi gör för att skapa ett hållbart samhälle inte är så hållbara som vi tror.

Det innebär i praktiken att de flesta åtgärder vi gör för att skapa ett hållbart samhälle inte är så hållbara som vi tror.

Elbilar, solceller, sopsortering, smart elektronik, ekologisk odling, klimatkompensering etcetera verkar vara hållbara, men tänk om vi missbedömt vad som egentligen behövs göras. Betänk att Sverige som ändå anses vara ett föregångsland förbrukar resurser såsom om det fanns 4,2 jordklot. Det är kanske en transformation av samhällssystemet som är magnituder större än idag som krävs för att civilisationen skall överleva.

Om vi bara utgår från att Sverige skall bli hållbart är utmaningarna riktigt stora men ändå någorlunda gripbara, men när vi inkluderar alla de miljarder människor på planeten som just nu kämpar för att lämna fattigdom och skapa sig en vardag lik vår egen, så blir ekvationen dramatiskt annorlunda. Många variabler är involverade och det krävs att vi har en extraordinär helhetsuppfattning för att förstå hur ett framtida samhällssystem bör utformas. Analysen kompliceras dessutom av att vi snabbt är på väg in i den fjärde industriella revolutionen där bland annat artificiell intelligens och robotisering radikalt förändrar förutsättningarna.

Kanske är det så att politiker, forskare, organisationer, företag och en ny folkrörelse borde ägna väsentligt mycket mer tid åt att diskutera framtidens samhällssystem.

Kanske borde vi sänka arbetstiden till sex timmar per dag och utnyttja de två lediga timmarna till ovanstående, åtminstone under några år framåt. Det vore troligtvis mycket bra för demokratin, helhetsförståelsen, samhällsengagemanget och framtagandet av verkligt hållbara förslag.

Christer Nylander, omvärldsanalytiker

Den legendariske Albert Einstein, en av våra största vetenskapsmän.  Foto: TT

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips
Annons