Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gruvdrift - som förgiftar vattnet

Under mellandagarna hade ett flertal dagstidningar haft en snutt om stort intresse för att gräva guld enligt ett uttalande från Bergsstaten. Artikeln med ursprung hos TT avslöjar en enorm aningslöshet om gruvbrytningens konsekvenser.

Annons

1. Svenska metaller typ guld finns liksom inom hela Europa främst i arsenopyritmalmer med enstaka procent av efterfrågade metaller men med allt mellan 30 öch 40 % arsenik. Inga av de kända gruvorna för t.ex. guld tillämpar en teknik som kan hantera mer än den sökta metallen. Allt annat lämnas till "Guds försyn" som finmald slig att inledningsvis förvaras i vatten eller kanske så småningom i hjälpligt övertäckta "jordskikt".

Faktum är att t.ex. hela Umeälvdalen och därmed också Bottenviken nu hotas av metall- och aresnikföroreningar via Juktån och Gunnarbäcken. I Skirträskområdet finns stora mängder prospekteringsrör ner genom metall- och arsenikrika berg lämnade utan igenfyllning. De fungerar endera som infiltrationsbrunnar eller som kontinuerligt flödande brunnar, artesiska brunnar, från arsenopyritmalmer med troligen runt 35 % arsenik. Behöver jag påminna om att Indiens odling av ris och risexport hotas av arsenik från uppumpat grundvatten. Här varnar Livsmedelsverket för indiska riskakor.

Artesiska brunnar i pyritmalm, ett par år gamla runt Skirträsket i Storumans kommun. Uppenbara miljöbrott enligt debattören.

Bergsstaten har deklarerat att man inte haft resurser till att följa upp hur beviljade tillstånd hanterats. Länsstyrelsen i Umeå har inte förmått att på min fråga förklara var arseniken från nu eller nyligen aktuella gruvor tagit vägen. (Inom parentes kan nämnas att allt svenskt grundvatten är på väg att irreversibelt förorenas av ca 450 000 s.k. energibrunnar som agerar infiltrationsbrunnar och kanske lika många s.k. jordvärmeanläggningar som samtliga i båda fallen saknar ekonomisk meningsfullhet.Det går snart inte att släcka en brand utan att allvarligt föroena omgivande grundvatten. Kommunerna har inte pengar eller teknik för att rena blivande dricksvatten)

När tänker regeringen skapa en miljömässigt fungerande Bergsstat? En chef som inte tar ansvar för hela sitt uppdrag eller begär erforderliga resurser för sitt uppdrag kan inte kvarstå som chef. En Bergsstat som inte ser miljösidan av sitt uppdrag som aktuellt kan inte godtagas.

2. I nämnda artikel säger sig Bergstaten vara ointresserat av huruvida aktuella företag har rent mjöl i påsen, erforderlig soliditet eller brottsligt förflutet. Resultatet ser vi i nu aktuella gruvor i Västerbotten. De går i konkurs, när de små malmkropparna är bearbetade och lämnar enorma problem och kostnader efter sig. Just nu pågår försök i Svärtträskgruvan på statens bekostnad att sanera efter ett fåtal års gruvbrytning.

Först nu, d.v.s efter gruvans avveckling försöker man utveckla metoder för att ta hand om sligen. Man försöker avvattna den i textilsäckar för att sedan lägga den i någon form av övertäckta skikt. Inget av detta kommer att lyckas, därför att sligen är redan pulver för maximal lösningsbenägenhet och den kommer fortsatt att vara utsatt för varje års nederbörd. I Norrland finns normalt inte några rikliga förekomster av tänkbara leror för över tid täta övertäckningar. Pyritmalmer måste hindras för både syre- och vattenkontakt. Arsenik torde bl.a. innebära att hela Umeälven och Bottenviken blir obrukbara som fiskevatten.

Det resultat regeringen nu borgar för är gruvtäkter som har samma bevakningsbehov som någonsin kärnenergiavfall till nästa istid. Var finns de pengarna, särskilt i beaktande av att gruvbolagen betalar kaffepengar för utvunnen metall.

När tänker regeringen se till att gruvbrytning sker med beaktande av efterföljande miljöskydd? Det finns så vitt jag förstår bara en hållbar lösning. När den sökta metallen utvunnits skall kontinuerligt ske en återblandning av slig och gråberg till en med erforderligt bindemedel skapad permanent "betong" som förhindrar genomströmning och som återformar den ursprungliga naturen. När gruvan läggs ner är då i princip redan efterarbetet klart och betalat. Det resultat regeringen nu borgar för är gruvtäkter som har samma bevakningsbehov som någonsin kärnenergiavfall till nästa istid. Var finns de pengarna, särskilt i beaktande av att gruvbolagen betalar kaffepengar för utvunnen metall.

3. I dagens tillståndsgivning ingår rättsapparaten i form av Mark- och Miljödomstolen som tillståndsgivande part. Så kan man inte ha det! Detta sätter hela rättssystemet ur spel. Bevisligen har man upprepande i Västerbotten beviljat bearbetning utan varje antydan till säkring av eftervård. När problem nu på löpande band uppstår sitter hela rättsappraten för miljövården i en uttalad jävssituation. Det hela framstår som påtagligt löjeväckande.

Hur tänker regeringen reda upp denna situation av omfattande rättsröta?

4. Bifogade bilder på artesiska brunnar i pyritmalm, ett par år gamla runt Skirträsket i Storumans kommun. Uppenbara miljöbrott och dessutom brottsbalksbrott som framkallande av fara för annan, såväl mänmniska som djur. Varken Bergsstat, länsstyrelse eller kommunal förvaltning har reagerat.

När tänker sig regeringen skaffa sig styrmedel relativt underställda myndigheterna och bryta den air av vänskapskorruption som vilar över varje chefstillsättning?

Sture Larsson, agronom

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons