Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tillsammans kan vi rädda havet från skräpet

Annons

Nedskräpningen av världshaven är en av våra största miljökatastrofer. Men tillsammans kan vi rädda haven från skräpet. Under Nordiska kusträddardagen plockade 48 000 personer tillsammans 170 ton skräp från våra stränder. Det visar att det finns ett rekordstort engagemang för haven, skriver Håll Sverige Rents vd Johanna Ragnartz. När en död val i våras spolades i land i Filippinerna hittades 40 kilo plast i djurets mage – bland annat plastpåsar och plastsäckar. Plasten gjorde att valen svalt ihjäl, eftersom den inte kunde äta på grund av allt skräp i magen.

Men nedskräpningen av haven orsakar inte bara problem på andra sidan jordklotet. Även i Sverige hamnar mycket avfall utanför systemet och blir till skräp. I samband med Nordiska kusträddardagen den 4 maj gick människor i hela Norden ut på sin närmsta strand och plockade skräp. I år deltog nästan 48 000 personer. Tillsammans plockade de 170 ton skräp, varav det mesta var plast och engångsprodukter.

Plastskräp som skitar ner i världshaven är ett miljöproblem. Foto: Erland Vinberg TT

Om alla skulle plocka ett skräp varje dag skulle Sverige bli lite renare. Men det handlar inte bara om att städa, utan om att öka medvetenheten om skräp, återvinning och hållbar utveckling. För att nå visionen om ett samhälle där ingen skräpar ner behöver vi alla lära oss om skräpets miljöpåverkan och hur vi tar hand om våra resurser på ett hållbart sätt. På så sätt kan vi se till att normen om att inte skräpa ner lever vidare – generation för generation.

Ingen vill ha det skräpigt, och när vi frågar människor om de skräpar ner säger de allra flesta nej. Men trots det finns det skräp nästan överallt – från Kebnekaises topp till våra stränder. Ofta kommer skräpet från förpackningar som enskilda konsumenter använt bara några minuter, men som i naturen stannar kvar i många generationer.

Eftersom ingen har ansvar att städa haven ökar skräpmängderna i havet ständigt. Varje timme spolas skräp motsvarande fem fulla badkar i land, bara på den svenska Bohuskusten. Man hittar i dag plast i havet som kan dateras till 1960-talet. Fortsätter vi som nu skulle det redan år 2050 finnas mer plast än fisk i haven.

EU beslutade nyligen om förbud mot vissa engångsartiklar av plast och mål för minskning av andra, regler som snart blir verklighet. Sugrör, bestick, tallrikar och fler engångsplastprodukter är snart ett minne blott på den europeiska marknaden. Det är viktiga och tydliga steg i rätt riktning. Men vi bör inte vänta på att dessa regler slår igenom, utan var och en av oss kan bidra redan här och nu.

Vi vet att det mesta av skräpet i havet kommer från land. Och vi vet att det bara finns ett sätt att stoppa nedskräpningen – att vi slutar skräpa ner. Inför sommaren uppmanar vi därför alla boende i Dalarna att fortsätta kampen för renare hav. Bli en kusträddare i sommar!

Johanna Ragnartz Vd, Håll Sverige Rent

Fakta: Nordiska kusträddardagen På den Nordiska kusträddardagen den 4 maj deltog 48 000 människor, som tillsammans plockade 170 ton skräp. Nordiska kusträddardagen arrangeras av Håll Sverige Rent tillsammans med systerorganisationer i sex andra länder: Hold Danmark Rent, Håll Skärgården Ren (Finland), Blue army (Island), Ålands Natur& Miljö, CSR (Grönland) samt Ringras (Färöarna).

Fakta: De tio vanligaste skräpföremålen på våra stränder 1. Oidentifierbara plastbitar 2. Rep i plast 3. Flasklock och korkar i plast 4. Snabbmatsförpackningar, godisomslag, engångsartiklar och bestick 5. Farligt avfall och annat 6. Plastpåsar 7. Glas och keramik 8. Gummi (till exempel däck och skosulor) 9. Fisknät 10. Plastflaskor

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips
Annons