Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debattreplik: Märklig strategi av Mellanskogs debattörer

Vad föranleder Mellanskogs strategi i debatten om skyddad skog? Även LRF, liksom skogsnäringens övriga dominerande företrädare, argumenterar på likartat sätt.

I debattartikeln av Perers, Sannesjö och Engström från Mellanskog i DD:s nätupplaga den 10 juli, hade de dessutom dubblat den parodiska överdrift som skogsnäringen med små variationer för till torgs: "I Dalarna är 58 procent av marken skyddad".

Varje påstående som Mellanskogs representanter här gjorde, borde bemötas och korrigeras, men vi väljer att informera om tre sakförhållanden som har betydelse i sammanhanget.

1) Den granskning som gjorts av RLF/Skogsägarna, och som hänvisas till i artikeln, behandlades på ett seminarium i riksdagshuset den 2 juni 2020. Där redogjorde Naturvårdsverkets representanter för de verkliga förhållandena i fråga om skydd av natur i Sverige och om landets internationella rapportering av framsteg och problem. Deras bild skiljde sig starkt från den som gavs i skogsnäringens rapport. Flera grundläggande sakfel och missuppfattningar påtalades.

Det är olycksbådande för både biologisk mångfald och för klimatet

2) SLU Artdatabanken har i flera rapporter konstaterat att anledningen till att tre av fyra rödlistade skogsarter minskar, är omvandlingen av kontinuitetsskogar till produktionsskogar. Utformningen av skogsbruket, och särskilt trakthyggesbruket, bedöms därför vara den faktor som har starkast negativ inverkan på skogens arter. (Tillståndet i skogen. 2011/9. SLU Artdatabanken). Avverkning har stor negativ påverkan på fler än 1 400 arter, och inkluderar man även viss negativ påverkan från avverkning omfattas drygt 1 800 arter. De berörda arterna är ofta beroende av skoglig kontinuitet. De har svårt att överleva hyggesfasen och klarar inte att återetablera sig då deras miljöer inte hinner skapas i modernt brukad skog  (Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2020. SLU Artdatabanken).

3) I Skogsstyrelsens rapport 2019/18, "Statistik om formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor samt improduktiv skogsmark" redovisas de arealer och arealandelar som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen enats om i fråga om bland annat de kategorier som skribenterna från Mellanskog tar upp i debattartikeln. Ur tabell 2, sid 27, kan utläsas att cirka 3,5 procent av den produktiva skogsmarken nedan fjällnära området i Dalarna är formellt skyddad. Ungefär lika stor andel anges som frivilligt skyddad (högt räknat eftersom värden för fjällnära ingår, men justerat till samma relation fjällnära/övrigt skogsland som för det formella).

Det är tyvärr omöjligt att i Sverige eller Dalarna uppnå de 17 procent av produktiva, ekologiskt intakta och representativa skogsekosystem som Nagoya-överenskommelsen stipulerade. Misslyckandet blir än större med det motstånd som skogsnäringens företrädare utövar. Det är olycksbådande för både biologisk mångfald och för klimatet. Allt hänger samman!

Janolof Hermansson, Ludvika

Anders Janols, Tuna-Hästberg

Lars-Ove Wikars, Hovgården

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips