Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debattsvar: Upphandlingar kräver en god portion vanligt sunt förnuft

Det är uppfriskande att läsa artiklar där författaren vågar ta i lite grand. När Annika Rullgård hävdar att Mora, Orsa och Älvdalen bryter mot lagen och brister i ansvarstagande skjuter hon friskt från höften. Så långt allt väl och jag har inte tänkt försvara kommunerna, av den enkla anledningen att jag varken bor eller arbetar där och följaktligen inte har insyn i förhållandena.

Om alternativet till miljökrav är att jorden går under så tycker jag som nästan alla andra att det måste vara värt priset.

Att jag ändå reagerar beror på att Annika ger en något felaktig beskrivning av hur upphandling går till. Ett par mycket viktiga roller i processen nämns inte och då blir bilden skev.

Det finns två typer av beställare. Den ena nämner Annika, nämligen politikerna. De är beställare genom att de formulerar målsättningar, policys och styrdokument som ser till att anskaffningar görs utifrån de samhälleliga mål som politiken vill prioritera. Och det är så det måste gå till, politiker skall inte annat än undantagsvis vara inne och rota i de enskilda upphandlingarna.

Den andra viktiga beställarrollen ligger ute i verksamheterna, hos de personer som på olika nivåer ansvarar för att verksamheter fungerar som avsett. Det är här den verkliga kompetensen måste finnas för att veta och förmedla vad som skall upphandlas.

Brukarna skall nyttja det som köps in. De kan vara medborgare som vill promenera utan att bryta benen i halkan, skolbarn som skall äta och må bra av den mat som kommunen köper in, äldre som behöver hjälp för att boendet skall fungera.

Även brukarna måste få påverka vad som köps in. Väl fungerande verksamheter har en ständig dialog med sina brukare. I alla större upphandlingar brukar därför breda referensgrupper tillsättas för att vara ett stöd åt upphandlaren, så att anbudsförfrågan formuleras på bästa möjliga sätt.

Är det dyrt med miljökrav och sociala krav? Ja, rent formellt kostar det att ställa krav men man ställer ju krav för att det finns mål man vill uppnå. Låt oss säga att kommunen ställer kravet att den entreprenör som skall bygga en ny skola skall ta in ett par praktikanter som i dag står långt från arbetsmarknaden.

Detta blir en kostnad eller ett merarbete för entreprenören och därmed även för kommunen. Men kanske blir praktikanterna i nästa steg stolta yrkesarbetare och skattebetalare i stället för mottagare av försörjningsstöd (det finns väldigt goda erfarenheter att peka på från andra håll i landet).

Om alternativet till miljökrav är att jorden går under så tycker jag som nästan alla andra att det måste vara värt priset. På Upphandlingsmyndighetens hemsida finns en omfattande kriteriedatabas, med lämpliga krav för exempelvis livsmedel, kemikalier och en rad andra områden.

En felaktighet i Annikas artikel är också att man inte får kräva miljölednings- eller kvalitetsledningssystem. Det får man numera även i LOU-upphandlingar. Dock påpekar Upphandlingsmyndigheten att kraven måste vara proportionerliga (t ex. i förhållande till upphandlingens storlek eller om den är speciellt verksamhetskritisk).

Helt kort om mervärden. Alternativet till dem är de så kallade ska-kraven. Då måste leverantören uppfylla samtliga ska-krav för att inte uteslutas ur upphandlingen.

Mervärden är ett sätt att premiera en leverantör, till exempel för ett bra hållbarhetsarbete, men utan att behöva utesluta den leverantör som inte uppfyller önskemålet. Hur man poängsätter mervärden avgörs naturligtvis i varje upphandling för sig, utifrån angelägenhetsgrad och beställarnas synpunkter.

Att göra bra upphandlingar kräver både vilja och mod, gedigen verklighetsförankring, förmåga till dialog med både verksamheter och leverantörer och en god portion vanligt sunt förnuft.

Gunnar Lyckhage, Sakkunnig i upphandlingsfrågor

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel