Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debattsvar: Vi vill ge fakta på Mellanskogs tyckande

”Allt hänger ihop” var ett konstaterande i vårt svar som Mellanskogs debattörer tog fasta på i sitt genmäle den 30 juli, Vi ville lyfta blicken kring hur vi använder vår mark. Vi avsåg de naturliga processerna i den miljö som vi alla delar. Det är viktigt att inflytelserika aktörer på miljöområdet (som Mellanskog) kan skilja på stort och smått i de här frågorna, samt att de har vilja att sätta in fakta på området i större sammanhang.

Väl medvetna om att Perers med flera nog tyvärr aldrig kommer att acceptera vetenskapliga arbeten från av skogsnäringen fristående forskare, bedömningar från naturvårdsmyndigheter, allmänt accepterade tolkningar av internationella överenskommelser på miljöområdet med mera, lyfter vi för eventuella läsares skull även i det här svaret fram några grundläggande fakta i frågor som Mellanskogs debattörer berör.

- Nagoya-överenskommelsen med de 20 biodiversitetsmålen (Aichi)

Mål 11: Fram till 2020 bevaras minst 17 procent av mark- och inlandsvattenområdena, och 10 procent av kust- och marina områden, särskilt områden som är särskilt viktiga för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, genom effektivt och rättvist förvaltade, ekologiskt representativa och väl anslutna system med skyddade områden och andra effektiva områdesbaserade bevarandeåtgärder och integrerade i det bredare landskapet och havslandskapen. Ref: cbd.int/decision/cop/?id=12268

Observera särskilt preciseringarna …områden som är särskilt viktiga för biologisk mångfald … ekologiskt representativa … väl anslutna system…

Här kan man inte, som skogsnäringen gör, räkna kalfjäll, fjällskogar, myrar och andra lågproduktiva områden. De är viktiga på många sätt, inte minst till att bidra till en grön infrastruktur, men de kan inte ensamma bära den biologiska mångfalden, och är heller inte representativa för större delen av landet.

- Resterna av de äldre skogarna

De små rester av biologiskt rik skog nedanför fjällskogarna som idag finns kvar har inte slutavverkats med de storskaliga industriella metoder som blev helt dominerande från 1950-talet. En del av dessa rester är så kallad bondskog som av olika skäl fått stå orörd. Tidigare avverkningsmetoder har i regel inte haft långsiktigt ekosystembrytande konsekvenser, utom i trakter med många sekler av bergsbruk.

- Trenderna för biologisk mångfald i skogen

I den här frågan sätts viljan till att förstå de långsiktiga perspektiven på prov. Om vi tar skogsfåglarna som exempel konstaterar Mellanskogs debattörer att de ökar som resultat av skogsägarnas åtgärder. Det är verkligen en sanning med modifikation. Under större delen av 1900-talets andra halva sjönk de flesta skogsfågelstammar kraftigt, för att från och med 1990-talet plana ut till låga nivåer och till och med i fråga om vissa arter under cirka 20 år öka något. Den trenden tycks nu ha brutits under det senaste decenniet. De svåra skador som ett i stort sett otyglat kalhyggesbruk åstadkommit under tiden 1950-talet till 1990-talet, och i huvudsak fram till i dag, har medfört en mycket stor miljöskuld. De i viss mån justerande åtgärderna inom det än i dag nästan helt allenarådande kalhyggesbruket har i varierande grad för delar av de olika organismgrupperna något förhindrat ett fortsatt fritt fall. Dock kalavverkas fortfarande artrika gammelskogar som behövts för att nödtorftigt nå en bit närmare det konstaterat förlorade miljömålet Levande Skogar. Andelen rödlistade arter av bedömda arter minskar inte och den fortsatt intensiva och storskaliga markanvändningen är den överlägset största negativa påverkansfaktorn för rödlistade svenska arter.

Ref: 1.Ram, D., Axelsson, A.-L., Green, M., Smith H.G. & Lindström, Å. What drives current population trends in forest birds …Forest Ecology and Management 385 (2017) 177–188. 2. Eide, W. m.fl. (red.) 2020. Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2020. SLU Artdatabanken

Janolof Hermansson, Ludvika

Anders Janols, Tuna-Hästberg

Lars-Ove Wikars, Hovgården

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips