Annons
Vidare till dalademokraten.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debattsvar: Vi ville lyfta blicken kring hur vi använder vår mark och vilka konsekvenser olika restriktioner kan få

Allt hänger ihop. Så avslutar de tre debattörerna sin replik till oss i Dala Demokraten den 17:e juli, Märklig strategi av Mellanskogs debattörer. Så låt oss börja i den tråden – allt hänger ihop.

Vi delar synen på att skogens biologiska rikedom är viktig. En lång rad åtgärder har gjorts av oss skogsägare de senaste decennierna – och vi ser tydliga resultat. Vi får mer död ved, mer gammal skog, fler lövträd och fler häckande fågelarter i våra skogar, för att nämna några exempel. Det finns inget givet motsatsförhållande mellan aktivt skogsbruk och hög biologisk mångfald.

Så låt oss börja i den tråden – allt hänger ihop.

Skogens ekosystem är nödvändiga för väldigt många aspekter av vårt samhälle och vårt jordklot. Precis som debattörerna skriver, allt hänger allt ihop – många av de värden som vi kan se i dag är skapade av tidigare generationers skogsbruk. Vi behöver se till att det finns incitament att bevara goda värden och att skapa nya för framtiden. Så är inte alltid fallet med dagens skogspolitik.

Allt hänger ihop även när det kommer till klimatfrågan. En av de enskilt största faktorerna bakom förlusten av biologisk mångfald är klimatförändringen. Om vi inte löser klimatkrisen kommer vi inte heller ha möjlighet att hantera förlusten av biologisk mångfald – och här är brukandet av skogen avgörande. Vår hållbara skogsråvara behövs för att byta ut fossila produkter mot förnybara, och då måste vi också ha skog att bruka.

Om vi inte löser klimatkrisen kommer vi inte heller ha möjlighet att hantera förlusten av biologisk mångfald – och här är brukandet av skogen avgörande.

Påståendet att Nagoya-överenskommelsen innebär att vi ska skydda 17 procent av skogsekosystemen stämmer inte. Åtagandet handlar om 17 procent av den totala land- och sötvattensarealen. Det är något helt annat.

Debattörerna pekar på att synen mellan skogsägarrörelsen och myndigheterna skiljer sig åt kring hur mycket skog som är undantagen från brukande. Det är en del av poängen i vår argumentation. Vi menar att svenska myndigheter har en alltför snäv syn på vad som kan anses vara skyddad mark. I en europeisk jämförelse blir det skevt om Sverige bara rapporterar in de procent som anses vara formellt skyddade – samtidigt som andra länder rapporterar även sådant med betydligt mer flexibelt skydd.

Vi menar att svenska myndigheter har en alltför snäv syn på vad som kan anses vara skyddad mark

Låt oss se på restriktionerna i markanvändning som en trappa: Längst ner i trappan kan det handla om måttfulla restriktioner i form av riksintressen eller biosfärområden. Högst upp i trappan finns det formella skyddet som utgör en liten del av helheten. Om vi bara fokuserar på de översta stegen blir bilden väldigt skev. För oss som brukar marken är helheten viktig.

Med vårt inlägg ville vi lyfta blicken kring hur vi använder vår mark och vilka konsekvenser olika restriktioner kan få. Författaren Mark Twain påstås ha sagt; ”köp mark, den görs inte längre”. Det är sant. Markresursen är begränsad. Dalarna och Sverige behöver sina skogar, och därför är diskussionen om hur vi vill hushålla med vår mark så central och så välkommen.

Karin Perers, Mellanskogs föreningsordförande

Ingela Sannesjö, Mellanskogs ordförande i norra Dalarna

Göran Engström, Mellanskogs ordförande i södra Dalarna

Tipsa oss!

Har du något du vill berätta eller kanske fångat något intressant på bild?

Skicka tips