Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Den dolda fördelningspolitiken

Skulle du vilja omfördela 16 miljarder till den rikare halvan av befolkningen i Dalarna? Det är ändå vad som tycks ha skett med de bästa förvaltningsmässiga och miljöinriktade intentioner.

Annons

Så här har det gått till. Kostnader för att bygga har under många år trissats upp snabbare än vad inkomster har ökat med. Krångliga planprocesser och överklaganden gör sitt. Men också byggregler som höjt bostadsstandarden snabbare än människor har råd med. Därtill har kommuner lagt till egna miljökrav som i snitt höjt byggkostnader med r 15 procent. Dessa pådyvlade kostnadsökningar har sällan redovisats öppet. Det är därför tveksamt om man kan säga att de kommit till i god demokratiskt ordning.

Resultatet är hyreshöjningar för att täcka kostnadsökningar. Ändå kan vare sig kommunala eller privata bostadsbolag täcka sina kostnader, och bygger därför lite. I åtskilliga länder nära oss, till exempel i Tyskland, har hyror i stället fallit under de senaste decennierna, och det är lätt att få tag i en lägenhet. tt normalt nordeuropeisk land som vi kan jämföra oss med är Finland. I Sverige skulle en halv miljon fler bostäder ha byggts sedan mitten på 1990-talet om bostadspolitiken hade förts som i Finland. Om byggandet var lika högt i Dalarna som i jämförbara finska landskap skulle 17 700 fler bostäder ha byggts här de senaste 15 åren.

Att det byggs få bostäder till följd av höga byggkostnader driver också upp priset på befintliga bostäder, mest naturligtvis i snabbt växande städer. Många som har en bostad i sådana områden har blivit rika. Sveriges bostadsägare har sammanlagt blivit 972 miljarder kronor rikare sedan 1997 än vad som hade skett om det hade byggts lika mycket som i Finland.
Även i Dalarna har bostadsägare på en del ställen fått en värdeökning.

Begränsningar av byggandet jämfört med Finland har drivit upp värdet på bostäderna i Dalarna med 21 miljarder, enligt en rapport från Reforminstitutet.
Från vem tas då dessa pengar? Förlorarna är de som nu och i framtiden behöver köpa bostäder. De tvingas betala mer, och tvingas oftast ta på sig stora skulder. För de vars föräldrar tjänat en hacka på sin bostad är det ofta hanterbart. Andra tar stora risker när de skuldsätter sig. Eller så avstår de från att köpa en bostad, och avstår därför kanske från att flytta till ett jobb eller hankar sig fram i andrahandsboende.

Den öppet diskuterade fördelningspolitiken handlar om några hundralappar i månaden som a-kassan eller pensionen skulle kunna höjas med.
Den dolda fördelningspolitiken skapar däremot fattiglappar och miljonärer helt utan diskussion. Denna ljusskygga orättvisepolitik drivs fram av byråkrater och politiker som glatt snickrar på regelverken utan att någonsin behöver visa upp eller ta ansvar för kostnaderna. Ofta blir de påhejade av olika intressen. Hyresgästföreningen och Villaägarföreningen företräder de som redan bor bra. Många miljörörelser vill rentav att det skall byggas mindre.
Mot dessa står sig unga slätt som funderar över var de skall bo och hur de skall återbetala sina bolån.

Stefan Fölster

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv insändare Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv insändare Skriv debattartikel