Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Det är ett klimat jag aldrig tidigare stött på”

/
  • En illegal åtel som har återkommit flera år i rad och en dold kamera – något som kan vara till för att locka och spåra vilt. Foto: Polisen

Se dig omkring i skogen, för du kan råka hamna på bild.
Flera ärenden med olagligt uppsatta kameror och åtlar med tamboskap är några av de brott miljöåklagaren Åse Schoultz utreder.
– Jag utreder runt 15 ärenden just nu, förklarar hon.

Annons

Totalt finns det runt 20 miljöåklagare i landet som utreder både miljöbrott och arbetsmiljöbrott.
Men Åse Schoultz har en speciell uppgift. Hon är en av de tre miljöåklagarna i landet som är speciellt inriktade mot att utreda grova jaktbrott.
– Jag har bland annat flera pågående förundersökningar just där det handlar om att det suttit otillåtna kameror i skogen.

Enligt bilderna från brottsplatserna är kamerorna ofta placerade i träd, noggrant gömda. Kamerorna har sedan haft möjligheten att antingen spela in det som sker på platsen eller har kunnat skicka stillbilder till mobiltelefoner.
– Man får sätta upp kameror men då ska man ha tillstånd från Länsstyrelsen och det ska vara skyltat att området är kameraövervakat, förklarar Åse Schoultz.
Men det är inte bara kamerorna som är problemet. Ofta har kamerorna suttit intill illegala åtlar, det vill säga platser där man lagt ut tamboskap, som ko, för utfodring av vilt. Och Åse Schoultz har besökt flera sådana platser runt om i länet.
– När jag kom ut till en av platserna i fredags höll jag på att spy, för där ligger en halvförlöst ko med uppsprättad mage. Och det är absolut förbjudet att lägga ut tamboskap i naturen som åtel!

Men som miljöåklagare har hon inte bara stött på kameror och illegala åtlar.
Hon berättar också om arbetssituationen för dem som arbetar inom länsstyrelsen med inventering av varg inom reviren och om de hot som de anställda naturbevakarna mottagit av bland annat jägare ute i skogarna.
– Det är ett klimat som jag aldrig tidigare stött på som åklagare.

Exempelvis följde Åse Schoultz med några tjänstemän från länsstyrelsen i helgen för att se hur de spårar, inventerar och säkrar spillning för DNA-analys av varg.
Naturbevakarna fick under dagen motta underförstådda hot om våld från jägarna och direkt uppmaning att lämna området. De fick också höra att de förstörde jägarnas jakt och att gruppen ”levde farligare än vargen”.
En av naturbevakarna mötte exempelvis en jägare och passade på att informera om att det fanns varg i området.

Men jägarens svar var det som förvånade Åse Schoultz.
– Då säger han, och jag står bredvid, att ”nu jagar vi allt och släpper hundarna, så får vi kanske fram en ”Paragraf 28”.
Paragraf 28 i lagboken innebär i korta drag att man som ägare får skjuta rovdjur som angriper ens tamdjur eller om det finns stor risk för att rovdjuret gör det.
– Men jag blev häpen, milt sagt, över det klimatet som rådde i skogen och den arbetsmiljö som länsstyrelsens personal vistas i och då gör de bara sitt jobb!

Åse Schoultz är noga med att poängtera att jägarens attityd inte nödvändigtvis behöver spegla samtliga jägares uppfattningar och att de som Åse Schoultz mötte i skogen utgör en mycket liten del av jägarkåren.
Men hon är förvånad att de andra jägarna inte agerar och utesluter den mindre gruppen av oseriösa jägare från jaktlagen. För liknande attityder sammantaget med olagligt uppsatta kameror och otillåtna åtlar med tamdjur, är några av faktorerna som leder till att flera utredningar om grova jaktbrott hamnat på Åse Schoultz bord.
Trots att få vittnen törs tala om problemet, uppmanar miljöåklagaren ändå att man alltid ska anmäla brotten.
– Ser man kameror och åtlar med tamboskap ska man ta kontakt med miljöpolisen eller med länsstyrelsens naturvårdsenhet och det går bra att kontakta dem anonymt.

Sofie Lind
sofie.lind@daladem.se

Annons