Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Det nya minskande EU

Brexit

Annons

I sitt tal på tisdagen meddelade Storbritanniens Theresa May att det blir en så kallad hård brexit. Hennes land ska lämna EU relativt snabbt.

Bedömare menar att det ändå kan ta lång tid att bryta upp det brittiska EU-medlemskapet och ersätta det med nya avtal rörande olika områden, bland annat handel.

I sitt tal i princip hotade May EU med att om Storbritannien får dåliga (ekonomiska, handelsmässiga) villkor vid sitt utträde kommer Storbritannien att inleda ett skattekrig där landet kommer att sänka bland annat bolagsskatten till låg nivå.

Vad de brittiska väljarna skulle säga om sänkta skatter som ger mindre intäkter till offentlig välfärd verkar inte May bry sig om.

Det finns några länder som står utanför EU, exempelvis Schweiz och Norge, och som har avtal med EU rörande handel och annat. Men de har inte varit med i unionen först och deras avtal har tagit flera år att förhandla fram och har justerats över tid.

May uttryckte att med att gå ur EU kommer hennes land att kunna begränsa invandringen. Det är ju invandring av EU-medborgare, exempelvis polacker, som många britter reagerat mot.

Det gäller särskilt väljare som röstade för brexit.I linje med den inre marknadens rörlighet av inte bara varor och tjänster utan även människor, arbetskraft, har många från EU-länder i östra Europa kommit till Storbritannien för att jobba.

Storbritannien har för övrigt inte tagit emot något större antal flyktingar (från utanför EU), som Syrien, Irak, Afghanistan, på det sätt som Tyskland, Sverige och Österrike har gjort.

May verkar vilja behålla de, enligt henne och regerande borgerliga Torypartiet, bra delarna med EU som de gällande handel med friheten för varor och tjänster.

Men May och hennes partikollegor vill slippa rörligheten av människor i EU, till Storbritannien, och även att behöva betala till EU och dess regionala utjämning där pengar går främst till EU-länder i södra och östra Europa.

För säkerhetspolitiskt samarbete håller hon öppet, på ett vagt sätt.

När Sverige gick med i EU talades det från socialdemokratiskt håll om att EU var en motvikt mot kapitalet, som internationaliserats och gjort det svårt för små nationalstater som Sverige att agera självständigt gällande ekonomisk politik. Sverige skulle därför gå med i EU.

Med brexit minskar nu EU med 12 procent av invånarna, drygt 60 av 507 miljoner, och 16 procent av ekonomin.

EU har med det förestående brittiska utträdet slagit in på en ny väg, där unionen minskar. EU-projektet, "Europatanken", om att kontinentens länder skulle gå ihop för att förhindra framtida krig, har fått sig en knäck.

Om S-förhoppningarna om EU som motvikt till kapitalet och om de sociala dimensionerna i EU förverkligats kan man diskutera. Ansatser till mer sociala ambitioner på EU-nivå finns. Men de frågorna ligger fortfarande främst på varje enskilt lands nivå.

Gällande miljövillkor för produkter samt gällande klimatfrågor har EU varit ett fungerande verktyg till viss del. Aktörer som är närstående tillverkare agerar dock för att krav gällande miljö och annat inte ska bli för kostsamma för dem.

EU har med det förestående brittiska utträdet slagit in på en ny väg, där unionen minskar. EU-projektet, "Europatanken", om att kontinentens länder skulle gå ihop för att förhindra framtida krig, har fått sig en knäck.

Kan EU hämta sig från det?