Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Drabbade kvinnor glöms bort i det rosa skimret

Nu är bröstcancermånaden över. Hela Sverige har varit inbäddat i ett rosa skimmer och bröstcancer har fått stor och välförtjänt uppmärksamhet.

Annons

Varje dag får 15-20 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer – under ett år är det fler än 8 000 kvinnor.

I landstinget Dalarna rör det sig årligen om cirka 250 kvinnor som får bröstcancer. Ungefär 50 av dessa kvinnor får ett återfall i sjukdomen och tre år senare har hälften av dem förlorat kampen mot cancern.
Åtta av tio drabbade kommer att botas. Mediebilden av bröstcancer stannar oftast här.

De två av tio kvinnor vars sjukdom hunnit sprida sig och därmed inte längre kan botas representerar en patientgrupp som ofta glöms bort när man talar om bröstcancer.
Spridd bröstcancer innebär att cancern bildat metastaser i lever, skelett, hjärna eller någon annanstans. Spridningen upptäcks vanligen vid återfall men kan även förekomma när man får sin diagnos första gången.

Spridd bröstcancer räknas som obotlig, eller kronisk. Vissa avlider inom kort, andra kan leva i tiotals år med spridd sjukdom. Visst har behandlingar även för dessa kvinnor blivit bättre – men tre år efter återfall har ändå varannan kvinna avlidit.
Denna patientgrupp som vanligen har de största behoven av stöd och tillgång till behandling är sorgligt nog bortglömd på många sätt. Traditionellt läggs mycket fokus på den stora gruppen nyinsjuknade bröstcancerpatienter som opereras och som får medicinsk behandling.
De hälsoekonomiska beräkningar som görs på nya läkemedel är starkt fokuserade på överlevnad och har stora brister när det gäller tillämpningen på patienter med obotlig cancer, där många gånger förbättringar av livskvaliteten är huvudmålet. Detta leder till att de svårast sjuka riskerar att bli utan de bästa medicinerna i framtiden.

Vad krävs då för att förbättra situationen vid spridd bröstcancer?
Sjukvården har rationaliserat bort vårdplatser och har otillräckliga resurser för psykosocialt omhändertagande. Det måste finnas tillräckligt med vårdplatser på cancerklinikerna för att kunna ta hand om de svårt sjuka patienterna.

Bra livskvalitet är en viktig förutsättning för framgångsrik behandling. Det är viktigt att bli sedd som människa och inte bara som en kvinna med cancer.
Det är inte bara i vården som man måste se till individernas olika och varierande behov. Större smidighet hos Försäkringskassan kan vara viktig för livskvaliteten. En del kvinnor vill arbeta under behandlingstiden, även om orken inte alltid räcker till heltidsarbete. Försäkringskassan borde därför erbjuda kvinnor möjligheten att vara sjukskrivna på deltid under behandlingar.

En förutsättning för att något ska kunna förbättras är att man har dokumenterade fakta om olika metoders effekt och biverkningar. I bröstcancerregistret samlas och analyseras information om så gott som alla patienter som fått en första diagnos. Det är bra.
Motsvarande samlade bild från behandling av återfall i bröstcancer saknas i dag. I Uppsala finns ett register över alla återfall i bröstcancer sedan 2009, men det utgör tyvärr ett undantag. Det är ett självklart krav att landstingen verkar för ett heltäckande register för hela landet. Utan ett sådant register blir det mycket svårt att utveckla vården så att varje kvinna i Sverige med spridd bröstcancer kan erbjudas bästa möjliga vård och behandling – en rättighet som står inskriven i hälso- och sjukvårdslagen.

Introduktionen av nya läkemedel i vården bromsas i dag av långsamma byråkratiska procedurer. Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO) vill inte att en enda kvinna ska dö i förtid medan olika instanser i Sverige fördröjer införandet av nya läkemedel till de svårast sjuka när EU redan godkänt läkemedlet.

Många nya målinriktade läkemedel har utvecklats. Men på senare år har utrymmet för forskning och läkemedelsprövningar minskat dramatiskt inom sjukvården samtidigt som kvalitetskraven på forskningen har skärpts. Det krävs en fundamentalt ändrad inställning hos landstingen till den kliniska forskningens plats i den dagliga sjukvården. Denna typ av utvecklingsarbete är på sikt kostnadsbesparande.
Visst har vi en bra sjukvård idag, men vi vill se fortsatta förbättringar. Vi är övertygade om att en förutsättning för detta är att Sverige lyckas återskapa en forskande och utvecklande cancervård som steg för steg räddar fler liv men också förbättrar kvaliteten hos de patienter vars sjukdom inte kan botas.

Elizabeth Bergsten Nordström
Ordförande i Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO)
Henrik Lindman
Överläkare i onkologi vid akademiska sjukhuset i Uppsala

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel